Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d. Grefliga ätten af Kroneborg - 18. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna, Georg Gabi-ielsson.
129
hvilkas lön för året uppgick till 2000 dal. s. m. Folkets
löning uppgick till 1200 dal. Gevinsten utföll till 0675 d.
s. m. Då Grefvinnan O. upphörde att drifva detta verk,
nedlades det alldeles, tills Ant. Swab, Jonas Alström(er)
och Er. Stockenströin 1757 fingo privilegium af K.
Rergs-Collegiuin på stenkolsgrufvorna och brottcu vid Helsingborg,
lifvade af samma anda som Grefvinnan O.
Hon anlade klädesfabriker vid Tyresö och hade 1675
att årligen från sina vandtverk lefverera till armeens
beklädnad 50,000 alnar kläde. 1674 hade hon till Landshöfdingen
Dureel i Gbristianstad lefvererat commisskläde till soldater
för 1764 dal. s. m. som af d. v. böfdingcdömes medel skulle
betalas. 1670 köpte regeringen 15,000 alnar kläde af
Grefvinnan, hvars manufacturcr hotades med ruin. Hon försålde
till en köpman pä Gottland kläden och lärfter och juflsadlar
på en gäng för öfver 1000 daler, ägande sjelf skepp och
skepps-capitainer, som förde det sålda godset till in- och
utrikes hamnar. 1668 fick hon genom Iliks-Amiralens ynnest
på ett till Spanien afgående kronoskepp afsända från
Landskrona några hundra tolfter fyrskurna bräder och spanska
balkar, hvilka bräder 7 alnar långa och utan qvistar, hon
köpt på Gottland för 40 hvita runstycken tolften. Till
Erasmus Ihre försålde hon 1668 tusen alnar lärft och blaggarn.
Hon hade då redan användt på vandtmakeriet vid Tyresö
16,500 Rdr sp.. sedan hon 1664 fick sina privilegier. Dessa
voro bland andra, att i 10 år mot ^ proc. tull få införa
alla inköpta materialier. Hon bar i en supplik till K. Maj:t
af 1668, med egen hand conciperad, uppgifvit, huru bon
inskaffat snälla utländska färgare m. fi., som kunde inöfva de
infödda och "sökt på allt sätt bringa det derhän, att här
ock en gäng i vårt kära fädernesland kunde inrättas ett
vackert och väl ordnadt draperi, hvartill icke litet förlag och
omsorg kräfvas, mest sökande den nytta fäderneslandet af
hennes försök och exempel kunde hämta." Emellertid fick
hon hvassa motstäudare bland sina närmaste, då en
skyddstull införts för de inhemska manufactureriia, som Regeringen
af Ständerna uppmanats att omhulda. Hennes svägerska S.
J. De la Gardie skrfef: det är ett så ömkligt tillstånd för
den giftiga manufacturen. För det participanterne skola bli
rika, måste andra betala odugclig vara med mångdubbel pris."
Dessa röster hördes och de nya manufacturerna föllo. På sin
ålderdom synes Grefvinnan O. endast haft qvar du många
processer, som uppstått i och for otrogna förvaltare och
banquerouterandc arrendatorer, någongåug af grannars afund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
