Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d. Grefliga ätten af Kroneborg - 18. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna, Georg Gabi-ielsson. 325
Man igenkänner häri författaren till Myssicophantes
Thco-philus, en stridsskrift mot N. Bergius. Grefvinnans bref var
bittert, men pennan väl skuren, såsom det fordom hette på
Sv. Akad:s språk. En allusion om jord pä Munklägret synes
träffat sin man. Men Grefvinnan fick också lära, att en ny
tid ingått. Embetsmännen hade nu intagit en helt annan
position till Börds-aristokratien, än när den store E. J.
Dahlberg 1662 bad om ursäkt, att han ej kunde göra
Grefvinnan en äskad tjenst, "i det alt ulskrifuingcn bär i
Söder-mani... pä samma tid infaller, hvarest jag mig, emedan
allaredan öfver bela landet pålyst är, som cn ovärdig
förordnad Utskrifnings-Commissarius infinna måst." Som detta
stricte och punctuelt måste iakttagas, hoppades han Heunes
Nåds nådiga excuse, efter hennes höganborna discretion,
ön-skandes alt en aunan gång finnas värdig och capabel att
bevisa II. N. någon underdånig tjenst.
Vid denna tid insåg man möjligheten att genom
association åstadkomma, hvad ingen enskild mäktade, för atti
Sverige framkalla cn verksamhet, som hittills mest öfvades af
främmande händer. Vid dylika företag ser man Grefvinnan
O. merändels bland de främste.
I Vestervikska skeppsbyggeriet hade hon insatt 4200
Bdr. Der mötte också mest förluster. 1650 förlorades
skeppet Upland, 1652 sk. Stockholm, 1654 sk. Öland, andra
sk. 1654, 1656, 1660, 1662, 1664, 1667, 1668 och 2:ne
1660. Dessutom förlorades i fordringar stora summor. Det
var egentligen salthandel *) pä Portugal, som idkades af
Com-pagniet. För Turkens och kapares skull kunde ej ett skepp
sändas ensamt. Ett dylikt, som förde 4000 t:r salt,
behöfde att vara försedt med 24 stycken (kanoner) och 40 mau;
skeppet sjelft kostade — det nyss angifna — 24,000 daler,
ett annat 55,000. Underhållet på ett dylikt i månadcu 600
daler s. m. Man hemförde ock torra päron, vin, confect,
o. d. Jeru var egentliga utförseln. Vinsten bestod vanligen
i ziffror å papper.
Grefvinnan O. deltog i Afrikanska Compagniet, deri hou
ägde 5880 dal. s. m., med hvilken tillgång hon sedan sökte
alt få betala Reduct.-Comuiissionen, som återsökte
Pedcrsöre-rautorna, hvilka hon ärft efter sin mor Ebba Brahe — en
förläning åt fältherren Grefve J. De la Gardie, som der
anlade Jacobsstad och inrättade en skola på sin bekostnad.
*) Sverige consumerade ungefärl. årligen 90,000 ttr. Det gaf ii
10 mark It.int i tull kronan årligeu 223,000 daler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
