- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 14. Scheffer-Skjöldebrand /
12

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Scheffer, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 Scheffer, Carl Fredrik.

frukt, livars frö Lou sått. Likväl kan ej Scheffer
frånkännas alt ha haft stort inflytande på den unge Prinsen, hvars
charakter ofta alltför mycket erinrar om denne sin mentor
och det icke just i de berömligaste dragen. Hamilton yttrar:
Sch. (under resan med Prinsarne Gustaf och Fredrik)
för-kaslar allt, som ej var Fransvskt lill sin pregel. Ingenting
dugde vid Danska eller Eutinska hofvet. Tala tyska, min
herre, sade ocb upprepade Seh. till Cavaljeren från Eutin,
som vid gränsen kom att mottaga dem, brytande på
plattyska. Deremot beundrades minsta koja, då franska
området upphunnits. Antingen för att förlöjliga sin ledsagares
öfverdrift eller, som Hamilton tror, som adept, drog Prins
G. snart ett halmstrå ur ett mötande halmlass, påstående att
sådan halm växte ingenstädes’utom i Frankrike *). Hamilton

tillägger likvqtc u |[üJn: nrrl^inn-uii &fi " °n •nitiSif
Sedan Sch. fört G. "in i franska smaken öfver öronen",
blef det hans möda, alt söka moderera hvad som gått för
långt. Och detta behöfdes långt efter det eleven blifvit
Kung. 1776 Nyårstiden, då ryktet började spridas att
kungen var svagsint, måste C. F. Sch. och Franska
Ambassadeuren d’U^sson taga löfte af honom att ej mera spela
come-dier. Hamilton göra vid denna tid en skildring, som ej
mycket motsäger ryktet om svagsiutbeten. Sjelfva
söndagarne, då presten predikade på Gripsholm i nedra rundelen,
repeterade kungen tragedier i den öfra. Han åt ofta i den
kostym ban haft under spelet. Hvad som derunder anföres
om Damerna måste man gå förbi, än mera hvad som
anföres om nya Cavaliercr. Scheffer skakade på hufvudet; men
det halp ej. Vi känna ej om det var ett välment lillställdt
varningssätt, hvad som då berättades och troddes. Hert.
Gari satt en dag i sina rum med Gref Claes Ekeblad ocb
Bar. Fredr. Strömfelt, då det klämtade ocb vred på låset.
Hertigen öppnar, ser en blåklädd, blodig och bufvudlös
menniska, som idctsamma försvann. Ekeblad såg en skymt deraf.

*) Gustaf hade sä galliciserat sitt uttal af svenskan, att när lian
yttrade om Gref Carl De la Gardie i anledning af ett hans tal eller
handling det är en marquc att han har vetl, grefven tyckte att
prinsen sade den marhaltan har vett och visade sig misslynt, då Prinsen
tydligare uttalade sitt oindiiine. Berättadt af jos. Cederhjelm 1780
p. 22 i Knös Anekd. Latin deremot hade han ej lärt. ålan förstod
ej ens en inscription pl en kanon, utan frågade om någon officer,
som var närvarande, mäktade, då Klingenstjerna, Kaptenen, så gjorde.
K. Gustaf yttrade då: att jag ej han latin, är ej er fars fel, han
höll nog på ined mig, men jag sjelf hade aldrig lust derföre. Knös,
Anekd. 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/14/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free