Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverstolpe, Gustaf Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 Silfverstolpe, Gustaf Abraham.
sednare tid gjorde sig känd som en redbar, allvarsam, lugn,
till och med flegmatisk, föröfrigt rättsinnig man, till Lector,
och sedermera — 1808 — den andre, vàr Gustaf Abraham,
till Hector i Norrköping, efter förut nådigst erhållen
indi-genatsrätt. Af regeringsförändringen drog dock den sednare
till en början ingen annan vinst, än den att han, till
vinnande af bättre utkomst, kallades till Sekreterare i
Expeditions-Utskottet, hvilken förmån förnyades 1812 och 1815;
år 1812 bestridde han tillika samma befattning i
Bevärings-och Passevolance-Utskotten. Är 1815 befordrades han till
Historiar. och Moral. Lector i Linköping, erhöll följande år
fullmakt såsom Cancelli-Råd och Riks-Historiograph, samt
slutligen, sedan ban 1821 låtit prestvigd sig, erhöll han
följande år Söderköpings förmånliga pastorat. Detta oaktadt
och oaktadt den förtjenst han hade på sina läroböcker
förbättrades derigenom hans ekonomi blott ögonblickligen: den
förblef under bela hans lifstid i ett hjelplöst, bedröfligt
skick, och vid sin död, som inträffade i Söderköping d. 2
Sept. 1824, efterlemnade han sin familj i den mest
nödställda belägenhet. Ständigt måste han anlita sina vänner
om lån och understöd: välvilligast betedde sig stiftets dåv.
Biskop, Carl v. Rosenstein, hvars pung, så länge deruti
någonting fanns, stod öppen för nära nog alla; vi förmode
ock att hvarken hans vän, Marcus, som 1819 blef Biskop,
ej heller hans broder, eller hans farbroder Öfver-Intendenten
undandrogo honom sin hjelp.
Då S. utnämndes till Hifcshistoriograph, fick han i
uppdrag att utarbeta en Historia öfver förhållanderna mellan
Sverige och Norrige, hvilket fullgjordes 1821 och 1823 i
tvenne delar, som var hans sista arbete, men förblef
ofull-bordadt. t
Såsom lärare var S. ingenting mindre än praktiskt
duglig och skicklig, deremot var ban i början rik pä
pädago-giska projecter; ban var en af de förste, hvilken i sin skola,
med Ephori tillåtelse, införde den ambulatoriska methoden,
hvaröfver då som nu olika dömdes. Kort efter Carl Johans
ankomst blef S. honom föreställd, och fick i uppdrag, att
för Kronprinsens egen räkning på fransyska uppsätta en
Exposé öfver Svenska Undervisningsverkets beskaffenhet. Denna
aflemnade han i slutet afoår 1811, och deröfver anbefalldes
Biskop Rosenstein, Dr. Åström och Hector Broocman att
afgifva sina utlåtanden, hvilka jemte hufvudskriften trycktes
på Prinsens bekostnad och utgåfvos af K.
Uppfostrings-Co-mitén 1813, samt utdelades till vederbörande läroverk
(titeln se nedanföre).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
