- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 15. Skogman-Stjerngranat /
132

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - g. Grefvar Sparre till Sundby - 27. Sparre, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

S v a u b k , Erik Axelsson.

g. Grefvar Sparre till Sundby.

27. SPARRE, ERIK.

Grefve Erik Axelsson Sparre, Fältmarskalk, Fältmarsk.
Gr. Axel Axelsson Sparres broder, föddes d. 15 Juli 166S
af Beata Stenbock. Han trädde redan ung f fransysk
krigstjenst såsom Fänrik vid Konigsmarkska reg:tet. Capitaine
1G90. Afgaf tapperhetsprof i Italien mot Hertigen af
Savoyen. Blef Major efter slaget vid Maestricbt. Öfverste
1694. ßrigadier vid Royal Suedois 1701, som efter honom
blef en tid kalladt Sparreska regimentet. 1705 kom ban
till K. Gari XII i Polen, fick ett värfvadt pommerskt
regi-mente, med hvilket han gjorde årets campagne och deltog
i belägringen af Thorn. Återvände med Konungens
tillstand till Frankrike, der han blef Marechal de Comp 1704.
Gen.-Lieut. vid franslsa armeerne’ 1707. (Han var i Aix de
Chapelle d. 2 Juli s. å.). Ryktet härom följdes af K. Carls
onådiga resolution, att han aldrig skulle i ’dess tjenst ha
något att vänta. Piper skref brefvet härom till bonom.
Likväl hade brodern Axel haft öfver en timmas enlretien pä
hans sujet med K. Maj:t; men der svarades: Han- kan vara
mig förutan och har valt en annan herres tjenst framför
min, så kan jag väl också vara honom förutan. (De la Gard.
Arch. XIII. 174). Han begaf sig dä till Sverige och
hoppades väl som den mäktige Fab. Wredes måg återvinna sin
Konungs nåd, men mötte härvid en ny onåd — sin
svär-moders. Af ett bref på sju sidor in folio, förvaradt på
Löberöd, finner man att ban ännu d. 16 Fehr. 1709 sökte
beveka den stolta svännodern genom att helt egna åt
svär-föräldrarne sin son, som blef kallad Axel Wrede Sparre.
Det är ej utan sin märkvärdighet till prof på föräldraväldets
betydenhet ännu i dessa dagar att läsa, huru en Marechal
de Camp upptog, då svärmodcrn "utropade allt hvad ban
gjorde för sottiser." Han börjar:

"Högvälborne Grefve, K. Maj:ts Råd och President,
Högt ärade k. Fader!

Sedan jag nti min enslighet på landet igenom Guds
besynnerliga nåd utaf den obeskrifveliga sorg bans hand mig
tillskickat, var såsom ur en dvala uppvaknad, var mitt
ängsliga hjertas första eftertanke, om den gunst E. Exc. täcktes
göra mig bar i staden, då ban genom sin egen närvaro sökte
såväl alt trösta mig, som ock alt afråda min bortresa ....
som jag alltsedan utaf min H:da k. Fru moder med sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/15/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free