Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Stenbock, Gustaf Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
Stenbock, Gustaf Otto•
rustning efter godsens storlek till eröfringens försvar. Från
dylika omsorger kallades St. d& kriget änyo utbröt att
anföra belägringen af Köpenhamn, hvarmed han fortfor tills
staden blockerats. Då sändes St. till Laaland, der den starka
fästningen Naskow eröfrades d. 16 Juli 16ä0. Återvänd
till Skåne om hösten att sköta Gen.-Gouvernementets
angelägna värf, återkallades han i Nov. af en enspännare, som
bragte Konungens befallning att ban genom natt och dag
skulle skynda till sin Konung, som var i Korsöer. Man hade
försummat att hindra de kejserliga, polniska ocb
churbran-denburgska tropparne att förena sig med de danske, sedan
man genom Köpenhamns belägring visat Europa att svenska
syftet var annat än det europeiska. Ty då europeiska
politiken ville ba två herrar vid Öresund och derföre
understödde Sveriges bemödande att eröfra provinserna på
svenska continenten, så tycktes nu Carl Gustaf vilja ha en och
samma herre på begge sidor oin Östersjöns ingång, men en
mäktigare än den som var herre vid Sundet förut. Härmed
gjorde han Europa till Danmarks allierade. Detta borde Carl
Gustaf förutsett och varit nöjd med hvad han vunnit. Men
hans onde geuius förförde honom. Nu ansåg ban endast St.
mäktig att hjelpa sig 1 den stora äfventyrlighet, b an dragit
öfver sig, men satte honom under en tysk furstes
öfver-liefäl. Vid aukomsten till Korsöer, måste St. genast om
natten på en liten båt med största fara ro genom den
holländska flottan, som redan anländt för att hindra Svenskar
att komma frän Kungen till hans armée på Fyen. St.
lyckades dock att komma öfver Bält till Nyborg, der
pfalz-grefven af Sultzbach, som hade öfvercominandot, resolverat
att möta de i anmarsch varande conjungerade fienderne. I
personalierne säger Sim. Isogæus, att St. väl säg hvad
äfventyr denna pfaltzgrefvens resolution var underkastad — ett
uttryck, som ej gerna kunnat sägas inför samtida Generaler
vid St:s begrafning, om denna desperata anordning ej varit
allmänt känd som den tyska furstens. St:s gamla välkända
mod kunde visst elda de segervande krigarne att länge
utveckla sin gamla välkända tapperhet och styrka, hvarunder
Penningar betalte i skatt utan att vara skrifne i mantal:
Holländer-liyen pä Amager 80 daler, Båtstadsby 24, Engelholm 100, Torekow
10, Båtstads lan 60, Höganäs lä etc.
Iluru bar ej nIH nu pä två sekler tilltagit i odling! Om lika
mycket borttages från kvad som var 1G50, så återstår ej mycket igen.
"Vi k|inna häraf se hvad freden för med sig och hvad jemna
krigtför-hindrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
