Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Stenbock, Gustaf Leonhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
Stenbock, Gustaf Leonhard. 154
ogift, men yngste sonen Gustaf Harald, f. 17C4, gift med
Cbarl. Forssberg, efterlemnade vid sin död en son Magnus
Albert Stenbock, född d. 22 Apr. 1800 i Qvedlinburg
(fadren var da Hofstallmästare bos Prinsessan Soph. Albertina),
studerade i Upsala 1814 —18, der Cancelli-examen togs,
studerade i Berlin 1819—20; Cornell vid Gardet till bäst,
sedan Lieutenant vid Smålands Husarer. Ryttmästare derst.
1823, Kammarherre s. å. Brigad-Adjut. vid Andra
Cavall.-Brigaden 1820; transporterad som Capitaine till
Södermanlands reg:te 1828. Adjutant bos Kronprinsen Oscar 1829.
Fick på begäran afsked ur krigstjensten 1858. Gift 1829
med J. M. Hamilton, Grefve Gust. H:ns äldsta dotter. Tre
söner: Albert Magnus, f. 1830, Albert Otto Magnus, f.
1858, Albert Olof Magnus, f. 1859, lefva, såsom ock två
döttrar, Josejiliina Albertina, f. 1855 och Catharina
Albertina, f. 1845. Gr. Magnus Albert Stenbock, Ridd. af
Jo-hanniter-orden 1845 och Led. af Pommerska Gesellsch. für
Gesch. und Alterthumskunde 1845, bor på Tborsjö, 1’/t
mil från Ystad, der han sjelf som byggmästare uppfört den
Corps de logis, hvarest Stenbockska archivet, i det
föregående så ofta citeradt, förvaras jemte en antiqvitets-samling,
der man räknar omkring 1400 i jorden funna flintrcdskaper
och stenvapen; dessutom flera kopparvapen. Ej blott
namnet Albert påminner här om den siste ättlingen af förra
konungahuset — Prinsessan och Abbedissan Sophia
Albertina —, utan äfven testamentet af Hennes K. Höghets
egendom*), deribland dess bibliothek, som dock återgår till Up-
*) Begripligt är, att denna godhet mot "Lolottc" (Mams. Charl.
Forssberg, sedan Grefvinnan Stenbock) och hennes son i
äktenskap med Grefve G. II. Stenbock, skulle ge ökad vigt åt det
äldre ryktet rörande ett närmare blodsband mellan Prinsessan och
liennes fosterdotter. Den förklaring, som fick omtalas i Prinsessans
hof, var den, att Lolotte var en naturlig dotter af Adolf Fredrik,
derom ett document framkom 1707, hvaraf en beedigad afskrift
nedlades af Grefve G. St. på Löberöd bibliothek. I slik händelse var
halfsystern för Prinsessan långt kärare, än de två äldre
sambrö-derne. Sjelf sade hon blott, då någon af familjen frågade, huru hon
kunde vara så god mot Grefvinnan Stenbock och hennes son: Jag
både ville och kanske borde upplysa det, men jag kan ej närmare
förklara det. Det troddes dock af äldre personer, att Furst
Hessenstein och Prinsessan, förlofvade med K. Adolf Fredriks och Lovisa
Ulrikas bifall, vid Konungens död visse om att annars aldrig få den
nye Konungens tillåtelse till vigsel, låtit i tysthet viga sig af
enhof-prest, enligt Lovisa Ulrikas förslag; men att K. Gustaf, som ernade
taga makten från Ständerne, allsicke önskade ha en erkänd
kungason, som kunde förklara sig nöjd att regera efter 1720 års
regeringsform, införlifvad genom svågerskap med den då varande konunga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
