Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridsberg, Haquin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
S i k 11> s it k h g , Haquin.
viss tröghet vidlåder allt nordiskt lif och ej utan skäl
förebrå oss åtskilliga utländningar vår senfärdighet.’ Ty oaktadt
äfven en långsammare rörelse i intelligensens verld kan hafva
sina fördelar och fastän styrkan och varaktigheten af våra
snillen så väl som af våra ekar ofta står i direct förhållande
till långsamhetcn i deras utveckling, gifva vi dock måhända
alltför mycket efter för denna vis inertiæ, som lifligare
naturer äfven bland oss onekligen äro i stånd alt öfvervinna.
Det är kanske mera institutionernas fel än individernas, att
svenska nationen rör sig så tungt ocb framskrider så
långsamt. Någon gång går naturen äfven i detta fall öfver
upptuktelsen. Äfven under vår polhöjd alstras då och då ett
raskare själslif och nordens pulsar slå ej alltid så afmätta
slag. Äfven här frambryter stundom snillet i bela sin
underbara ungdomskraft och bevisar sin stora öfverlägsenhet oeb
ett gifvet herravälde öfver all undervisningsanstalternas stela
formalism. Exempel härpå sågo vi nyligen i vår Stridsberg."
Af all denna Stridsbergs lärdom och snillrikbet återstår
emellertid för efterverlden ingen annan synlig frukt än —
29 disputationer, några tal och programmer. Som
föreläsare måste han dock hafva gagnat mer än vanligt,
alldenstund Hydelius kunnat sätta honom så högt. I den tiden
lades naturligtvis mycken vigt vid de akademiska
förelasnin-garne, och är det väl egentligen genom dessa, som den
professorliga verksamheten då gripit in i tidehvarfvets
bildningsprocess. Inga collegier äro numera i behåll efter S. Hans
lectioner skola varit mycket begagnade, icke blott af
studenter utan ock af professorer från mer än en facultet.
Anders Stobæus, Bonde Humerus, Carl Schultén och Papke
d. y. aktade ej under sin värdighet att höra honom och
säkert har han i väsendtlig män bidragit till österländska
litteraturens sä bekanta uppblomstring vid Carolinska
universitetet i slutet af I7:e och början af I8:e århundradet. Hans
disputationer afhandla mest philologiska och antiqvariska,
någon gång äfven praktiskt-philosophiska ämnen. En enda,
"de Nudipedibus", är af rent historiskt innehåll och
förrådet-ofantlig beläsenhet, oaktadt den lärer tillkommit af en
ganska tillfällig anledning. En viss Henrik Barfotb har
respon-derat derför, och troligen har S. valt detta ämue med
afseende på respondentens namn. Så har han äfven utöfvat en
ordlek, när ban presiderade för Andr. Rubenius "de
pruden-tia Rubenis ex Genes. cap. xxxvn", en mycket lärd och
grundlig afhandling. En fin ironi framskymtar der på flera ställen
och det synes nogsamt att författaren egt mycken naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
