Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stråle, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
S trä le, Olof.
men sökte skjuta fästningen i brand pl andra ställen. Pä
ny uppfordring med bot om allmän massacre i händelse af
längre dröjsmål, svarade den i låret af kanonkulan svårt
skjutne Stråle, att han begärde betänketid öfver natten. Nu
hade 200 Svenskar fallit eller lågo qväste och sjuke. Efter
10 dygns uthärdad belägring utan att hjelp ankommit, fann
Stråle sig nödsakad uppgifva fästningen, mot villkor att
besättningen finge utgå med kli- jande spel, flygande fanor och
fulla gevär, samt att de sjuke skulle få förblifva der, tills
de återvunnit helsan, hvarefter de fritt skulle få begifva sig
derifrån. Detta antogs och Stråle uttågade.
I första missnöjet häröfver sattes han af sin Konung i
fängelse; men blef vid närmare besinnande befriad. Han
insattes 1014 som Vicepresident i Svea Hofrätt, hvilket
utesluter all tanke att hans Konung då ansett honom handlat
förrädiskt om ock modlöst 1012. År 1017 användes han
som Rusttjenst-Commissarius i Småland. Men — vi veta ej
af hvilken anledning — d. 4 Maj 1010 blef ban stämd att
stå till svars, för det han så oförsvarligen öfvergaf
Elfsborgs fästning. Han dömdes att betala 4000 Rdr, hvilka
K. Maj:t delade mellan Upsala och Vesterås Domkyrkor.
Hallenberg erkänner, att vi nu ej kunna säkert utlåta
oss om hans skuld eller oskuld, helst vi sakna alla svenska
underrättelser. Men de fransyska och danska, hvilka vi
bärofvan följt, synas förklara den första benädningen af
Konungens rättskänsla; möjligen är den återuppväckta
rättegången förklarlig af någon upptäckt, då Stjernsköld d. 18
Mars 1010 kunnat utnämnas att återtaga Ståthållarskap på
den återköpta fästningen. Hade Stråle fått 4000 Rdr af K.
Christian för det han ej besvärade Konungen att vidare
förstöra fästningsbyggnaderna med eld och brand, och ville K.
Gustaf med lagens makt tvinga Stråle att återgifva dessa
penningar? I ett Lexicon, der en mildare dager laggts till
och med öfver Sveaborgs öfverlemnare, bör emellertid, om
barmhertighetan skall vara i rimligt inbördes förhållande,
Stråle ej strängare behandlas än fiendernas rapporter, skrifter
och bref kunna medgifva. Pelcus, i Hist. de la Guerre de
Suède, som vid alla tillfällen tager sig anledning att tala
högtrafvande om Danmark, lemnar dock Stråle (kallad OuIIe
Stralson) några af sina pbraser. Så heter han s. 278: grand
bomme d’estat et de guerre en effect. Deremot intogs
Guldberg utan att besättningen lossade ett skott, medan der ännu
fanns 80 kanoner, 70 tunnor krut, 1500 muskötter, och
lifsmedel för mest ett år, der mest utländningar utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
