Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sture, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
St un c, Nils.
155
i Frankrike och andra länder. Frågadeg om kröningen, si
skalle Hr Nils svara, att redan var berammadt att den skulle
förrättas i Upsala d. IS Maj detta år (1561). Först hade
K. Erik skrifvit i Vesterås, men raderat Arosiensi och
skrifvit deri Upsaliensi (civitate). Kanske frågade Elisabeth om
ställningen till Ryssland; då borde svaras: Med Ryssen
kommer II. Maj:t förträffligt öfverens. — Efter K. Gustafs död
var freden mellan begge rikena förnyad och stärkt. Fast
Danskarne hade ett medfödt hat till Svenskarne, dristade de
intet öppet företaga, ty de visste att de i öppen fejd intet
kunde uträtta. Frågades, hvilka Tyska Furstar, som voro
Konungen i Sverige tillgifna, så skulle svaras: Jag vet,
Allernådigste Drottning, några, som erbjudit sin hjelp och
tjenst (operam et famulilh-m). Furstar likasom Grefvar,
såsom Konungens cousin c*sn unge Hertigen af Sachsen, Herr
Magnus, Hertig Franz’s son. Nyss före min utresa kom ban
till Kalmar för alt förbli i H. Maj:ts svit. Grefven af
Mans-feld Wolrad har antydt att han skall komma, när H. Maj:t
behagar. Der äro nog flera, som jag ej känner. Men som
E. Maj:t känner att man nog får Tyskar till sig, har man
blott full pung, så kan E. Maj:t väl lita på, alt Konungen
kan komma till England med stort antal dylika Högheter i
sin svit. Väckes tal om Lifländningarne, så borde svaras,
att de visst bedt Konungen om hjelp och försvar mot
Ryssen, men att K. Maj:t ej velat lemna denna hjelp så att
freden bröts med Ryssen, men skulle som mediator söka skaffa
dem fred. Ömtåligast var punkten, huru svaras borde, om
Drottningen yttrade: Det är underligt, hvarföre Konungen i
Sverige friar till mig, då jag hörer honom ha sina sändebud
i Frankrike, som der arbeta för en annan förmälning. Då
borde den unge Legaten svara: Allern. Drottning! Den som
sagt något sådant, den dristade jag nu säga midt i synen,
fast det ej passade i E. Maj:ts höga närvaro, att ban ljuger
oförskämdt. Ty jag vet, att K. Maj:t, min nådigsta herre,
alltid haft den själsståndaktighet och den kärlek för E. M:t,
att ban aldrig friar annorstädes förrän han för visso erfarit,
att E. Maj:t är obeveklig. An mindre skulle han göra det,
då han nu fått nytt hopp att lyckas. Väl bekänner jag att
det är sannt, att den franske ädlingen, Sveriges Konungs
Minister, Carl Mornai är sänd till Frankrike, men för ingen
annan orsak, än att återföra St. Michaelis Orden. Detta
har jag hört af min fader, som sitter i Konungens råd och
var tillstädes, då Mornai afsändes. Och aldrig kan jag Iro
att han gjort något utom uppdraget, helst han alltid litt*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
