Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taglioni, Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Taglioni, Marie.
Sådan var enkan Karsten nära sitt hundrade lefnadsår.
Hvilken tjusning mätte då ej ha spridt sig kring Maria
Sophia Stempkoska, då hon, i ungdomens fulla fägring, från
Weixelns stränder, der ödet ställt hennes vagga, först
beträdde Mälarens, dit kärleken kallade henne oeh slutligen
bäddade hennes graf, dä en engelsk Minister låg för hennes
fötter, och hennes intagande stämma, beledsagad af de
smäktande ljuden frän harpan, som hvilade mellan hennes knän
och klingade under hennes mjellhvita fingrar, lockade
—-och fängslade "Karsten-Näktergalen.""
En dotter af Karsten äktade Philippo Taglioni, f. d.
Balettmästare i Milano och då Premierdausör vid
Stockholms Opera. Af detta äktenskap föddes d. 25 Apr. 1809
vår Svenska Terpsiehore, Marie Taglioni.
Hennes fader, den nyssnämnde Philippo T., som genom
de förträffliga baletter, han componerat, gjort sig känd som
en af sin tids utmärktaste artister i denna vag, hade utan
barmhertighet från scenen förvisat både pudret och
styf-kjortlarne, genom hvilka Olympens Gudinnor så snöpligt
varit förvandlade till matronor frän adertonde århundradet.
Men sjelfva choregraphien hade ock under tiden
undergått en omgestaltning, mer oeh mer utvidgat sina gränsor
samt gjort sig reda för sin bestämmelse. Den öfvergick
frän Allegorier och 1’astoraler, frän symmetriska och
studerade grupperingar, till uttrycket af någon genomförd
handling oeh af de menskliga passionernas naturenliga
återspegling, och verkliggjorde sålunda hvad Noverre, den
främste bland cboregraphicns återställare hos de nyare, yttrade:
att en dans, som ej innebär en handling, är blott ett tomt
tidsfördrif för ögat. I sjelfva verket har äfven
Choregra-phen, om ban med snille förenar djupt studium af sin konst,
samma fält som historiemålaren, och i vissa fall derigenom
fördelen, att han kan icke blott låta genom lefvande figurer
uttrycka, hvad den andra endast kan fästa genom härmade
bilder på duken, men han kan äfven låta målningen af
själens rörelser beledsagas af och förklaras af tonernas
uttrycksfulla språk. Choregraphen eger, såsom skapare af
ett esthetiskt konstverk, en stor makt att använda; ty han
bygger sitt välde på skönheten af den menskliga gestalten
och allt hvad den förmår uttrycka. Ur denna synpunkt
hafva, bland de nyare, Milon, Vigano, Taglioni och
Bournonville betraktat sin konst. Men de hafva äfven insett, alt
genom blotta återgifvande af en dramatisk handling i ett
stumt spel skulle deras konst endast blifva en härmning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
