Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér, Esaias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
T b g n É ii, Esaias.
hyddan. Försynen beskärde honom dock lugn, frid och fullt
medvetande under hans lefnads sista år. Under en grann
norrskensnatt — den 2 Nov. 1846 — flög siarens trötta
ande upp till odödligheten.
Ärebetygelse!’ följde den hädangångnes stoft och minne.
Vid den enkelt sköna begrafningen tolkade en ungdomsvän,
Biskop Heurlin, fäderneslandets och sin egen förlust.
Dödsfester anställdes i hufvudstaden, vid de begge
universite-terna, i Christiania och Köpenhamn; Svenska Akademien
anlade sorg. Penningar antecknades till uppresande af en
minnesvård, som kommer att få sin plats i Lund, der han
som lärare och skald ärofullast verkat.
Under ett fyrtiårigt äktenskap med sin förträffliga,
förståndiga och husligt trefliga maka (född 1785), som
öfverlefde honom, hade skalden sex barn, af hvilka följande fyra
qvarlefva: 1. Christopher, f. 1807, Prost och Kyrkoherde i
Kjellstorp, Lunds stift; — 2. Anna Göthilda, f. 1811, gift
med Öfv.-Lieut. R. N. O. Frih. Carl Antousson Bappe; —
3. Disa Gustava, f. 1813, gift a) med Lieut. J. P. Kuhlberg,
b) med E. O. Prof. vid Upsala Universitet C. W. Böttiger; —
4. Lars Gustaf, f. 1814, Lieutenant.
De factiska uppgifter, som förekomma i denna korta
och anspråkslösa lefnadsteckning, äro, på få drag när,
hemtade ur den så till sakrikhet som skrifsätt oöfverträffliga
biographi, som ßnnes framför upplagan af skaldens samlade
skrifter.
Men kritiken öfver dem är ännu oskrifven.
Allmänhetens handklappningar voro länge för stormande, för att
tillåta en lugn pröfning af det äkta och oäkta guldet, en
häntydning på det som stundom saknas på botten af detta
ljusskimmer, denna bildståt, detta slösande med färgor,
diamanter, sinnrika och fyndiga tankeblixtar. Hammarsköld
bar först häntydt derpå, men klandret har der alltför stor
Öfvervigt, och ansågs dessutom icke komma från en oväldig
man. Spridda försök till en slik granskning träffas bär och
der i tyska och danska tidskrifter, och ett utdrag af en
dansk konstkännares omdöme derur meddelades förlidet år
i ett häfte af tidskriften Frey.
För ett så omfattande företag vore här icke stället,
äfven om vi dertill egde erforderlig förmåga. Vi vilja blott
anföra ett af skaldens egna ästhetiska omdömen, som synes
oss särdeles charakteristiskt. I hans Saml. Skrifter Del. V.
sid. 295 läses: "Hvarken Thorild, eller Ehrensvärd, eller
Svedenborg blifva nu inför efterverldens domstol det, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
