- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 17. Taglioni-Trolle /
73

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Terserus, Jöns Elai

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T u n s e ii ii 8, Jöns Elai.

75

sina privilegia för denna gängen. . . . det ordet
van-bördig, hvilket synes vara de andre riksens ständer
för-smädeligt. Emellan Ur. T. och en ung adelsman (Carl Pauli)
inföll en privat discurs i en våning vid Riddarhuset. ■ Han
sade att Presterne ville bli Påfvar igen. T. sade honom ba
litet förstånd på det han talte. Den 15 Aug. kommo 50
af Borgerskapet med Borgmäst. Nils Nilsson och 10 bönder
på Capitlet och frågade hvad som var att göra med Adeln
och deras stränga privilegier. Den 17 Aug. kom Dr. T.
från Upsala, dit ban nyligen varit hemrest, och sade att
bönderne i vägen talte illa om att presterne icke ville hålla
med bönderne. Den 21 Aug. hade Dr. T. och ett utskott
af presterskapet varit hos H. Maj:t och talat för Akademier,
Gymnasier, Skolor och Presterskap, då H. Maj:t svarat, att
i allt hvad hon kan, ville hon favera ministerio. Objectionis
loco lät Dr. T. se ett bref af Hennes Herfader gifvet,
såsom ock eti riksdagsbeslut an. 1020, deruti förmäldes, att
extraord. skatter såsom mantals-, boskapspenningar och
andra sådana krigshjelper intet längre skulle durera än kriget
och sedan afskaffas. H. Maj:t lofvade framdeles behjerla det,
men klagade att Presterne, enligt Riksrådets och Adelns
besvär, predikade om de fattiges förtryck. Dertill svarade
Dr. T. att sådaut icke utan orsak var predikadt, emedan
många af adeln förtrycka både prester orh bönder, tagande
från dem hvad de af ålder egt, lemnandes dem i fattigdam
och eländighet. Drottningen svarade då vänligt, att hon
sjelf sagt adeln att presterne menat adelns och ej regentens
förtryck, då adeln ville inbilla henne att de mente K. Maj:t,
bedjaude presterskapet vara väl till mods och intet frukta
för adelns hotande, bon ville hafva dem i beskydd. Dr. T.
omtalte nu för Dr. J. Petri, att bönderne i Finland redan
upphört göra dagsverken hos adeln, så att deras gårdar
stodo oburgna, låtande bönderne budkaflar gå omkring i
landet (att uppmana till vägran af dagsverken). Den 25
Aug. uppläste l)n. Dr. J. T. en skrift, hvilken han förut
fattat och hvarom presterskapet delibererat, der han
anförde causas revocationis, många och vigtiga. Dr. J. Matthiæ
hölt emot. Då sade Dr. T.: Gud gifve vi kunde öfvertala
eder; vi tvifla icke att vi skola H. K. Maj:t öfvertala att
bon oss assisterar. Då blef Episc. Strengnes. förgrymmad
ocb vred. Den 20 Aug. uppläste åter Dr. T. det
presterskapet låtit samtligen författa de restitutione bonorum. Då
kommo bönderne och vordo admissi, gifvande en
Uplands-bonde tillkänna, huru tlr Lars Flemiug satt en bonde, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/17/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free