- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 17. Taglioni-Trolle /
87

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Terserus, Jöns Elai

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T c it s e r ii t, Jöns Elai.

87

eller Sr elt vinträd, så bevisar likväl bela Nya
Testamentets idé, att der ej längre skulle vara skugga af ett
tillkommande godt, ulan sjelfva varelsen (Ebr. 10: 1). Hade
det förra Testamentet varit annat än en skugga, så hade ju
elt nytt ej kommit (Ebr. 8:7). Iluru vi har hafva
kroppen och uppfyllelsen (Epb. 1:23, Col. 2: 17), behöfva
vi ej förstå och del är elt vår kyrkas ej minsta företräde,
att hon alls icke försöker alt förklara hvad kalholiken med
sin förvandlingslära förklarar mot förnuft och erfarenhet, och
de reformerte med’ sin skugglnra förklara både mot
instik-telseordcns bokstaf och hela Nya Testamentets anda.
Deremot är Terserus aili beröm värd, derföre att han uppgaf
lånet från Papismen, att Lutherskt-Evang. kyrkan skulle
gälla såsom den enda saliggörande kyrkan. Berömligt ar
ock hans sträfvande för hvad vår lid kallar Evangelisk
allians, ehuru den då ansågs för ett brott. Så länge ej de
protestantiska kyrkorna kunna i gemensamma läror göra
ett, betraktar ock katholska kyrkan dem såsom alfällige,
sins emellan kifvande sekter och sig som den enda
kyrkan. Detta håller Papismen i sitt största anseende inom
katholska kyrkans hof och äfven folk.

Terseri envishet att vilja, tverlemot Luthers råd,
"lägga sitt hufvud i blöt" rörande "nedstigandet till helvete",
skulle varit hedervärd, om han ej så vacklat, än
återkallande läran, än återkallande återkallelsen; ty också begäret att
vilja begripa det obegripliga kan ha en sanningskärlek till
grund. Nu kan ej mycket lof gifvas detta rationaliserandet,
jemte så många superstitioner. I den stund man erkänner
att Petri Ep. 3: 10, såsom ett dunkelt ställe, bör
förklaras efter samme Petri klara ord i Ap. G. 2: 31, så
måste inan erkänna, att något mer är sagdt om Christus mellan
döden om fredagen och uppståndelsen om söndagen, än hvad
som afser att kroppen ej undergick förgängelse och att
detta mera rör själen och uttryckes, att hon cj blef
öfvergifven i helvete. Då första församlingen ansåg
vigtigt, att i bekännelsen om Christi person införa denna
Petri lära, uttryckt med orden: neder steg till helvete,
kunna vi låta dem slå oförklarade, för alt ej slita
sönder kyrkans enhet genom försök att utreda hvad som aldrig
kan utredas. Milton hemtade dock ur den läran sina
skönaste ingifvelser. Märkligt att Terserus, som så skarpt
straffat theologer, som infört förklaringar af Nattvardsläran,
emedan de dermed söndrat de troende, sjelf ideligen
återkom med en ännu onödigare förklaring, fast han såg, huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/17/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free