Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomander, Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TnoMANUKB, Johan Henrik.
111
lärda verks utgifvande och till företagande af vetenskapliga
resor, tillkom genom en reservation af Th. vid
Statsutskottets betänkande om 8:dc hufvudtiteln, men förtjensten af
att det blef Riksens Ständers beslut tillerkännes af Th. ät
Thore Petré.
Mycket förtjent af kyrka och skola har Th. gjort sig
genom sin verksamhet för åstadkommande af anslag både för
folkskolan och de lärda bildningsanstalterna. Honom torde
väl i första rummet tacken tillkomma för det stora anslaget
till Elementarläroverken vid sednaste riksdagen. Sjelf ger
Th. stor ära åt Borgareståndets utmärkta liberalitet i den
frågan och döljer icke heller sin erkänsla mot de 22
medlemmar af Bondeståndet, som röstade för anslåendet af
90,000 Rdr b:co, en tre gånger större summa, än den
Konungen begärt. Förtjensten af alt anslaget beviljades, delas
för öfrigt af W. Tersmeden, Ehrenstam, Gripenstedt samt
alla Borgareståndets ledamöter i Statsutskottet, särdeles
Schartau. — Th. uppgjorde under riksdagen ett fullständigt
Förslag till Öfvergångsstat för samtliga Elementarläroverken
i riket, bascradt på StatsR. Silfverslolpes och af denne
sedan öfversedt och i vissa punkter ändradt.
Då det ofta i tidningar läsits, alt Th:s ingående i
Statsrådet varit ifråga, torde den upplysning böra meddelas, att
sådant ej varit händelsen mera än under riksdagen 1841,
då från en viss sida "ouverturer" i den syftningen gjordes
honom, hvilka dock så negatift af Th. bemöttes, att de icke
kunde leda till något resultat.
Som parlamentarisk talare har han vunnit lika stort
anseende, som ban förut egde såsom homiletisk. Mången
com-petent domare bar förklarat sig ej känna någon svensk, som
bar ordet mera i sin makt än ban. En ansedd tidnings Red.
jemnförde honom efter det ofvannämnda föredraget på
Riddarhuset med Englands Sheridan, och jcmnförelsen är i
mycket träffande. Några dagar efter samma Riddarhustal skref
Baron Brinkman ett, nu i annor mans ego befintligt, bref
till honom i Ciceros namn (M. T. Cicero J. H. Thomandro
Suo S. P. D.), hvilket med ordalag samtligen tagne ur
Ciceros rheloriska skrifter pä Th. tillämpar de utmärktaste
egenskaper C. anser tillhöra en talare. Brefvet börjar så:
Quid de Te dicamus, qui non es orator unus e multis;
po-tius inter multos prope singularis . . .
Är 1847 öfvertog Th. med K. Maj:ts tillåtelse
Theolo-gia Dogmatica, lemnande Pastoralprofessionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
