Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg, Carl Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T nunnans, Carl Peter.
125
gftrden, der han hade sitt auditorium. Opponenterna
vandrade efter till fots, och man inträdde i det vackra museum,
der guhhen med sitt fromma ansigte, sina hvita bår och sin
ljusblå frack, steg upp i kalbedern. Förste opponenten
uppläste sitt conaplimentstal till Præses, hvilken, emedan han
var något döf, märkte talets slut deraf att opponenten
bockade »ig, och dä besvarade det med allmänna ordalag.
Sedan opponenten och rcspondentcn äfven complimenlerat
hvarandra, hvilket just icke alltid skedde på latin, börjades dem
emellan en conversation, hvilken mången gång tycktes gå ut
på att försöka, hvilkendera af dem hade största väldet
öfver sina skrattmuskler, emedan de, med allvarsam uppsyn
och min, framförde idel gyckel. Gubben, som iugenting
hörde, då det icke talades med bog röst, plägade också
stundom nedstiga ur kathedern och göra en promenad i
trädgården, medan Studenterne roade sig i museum och endast
iakttogo den försigtigbeten att utställa någon post för att
se till att ingen annan Professor eller främmande, med
bättre börsel, kom tillstädes."
Lyckligtvis förmärkte icke den vördnadsvärde gamle,
att vetenskapen slapp bonom ur händerna. Anda till sista
stunden outtröttligt verkande, hyste han den
tillfredsställande öfvertygelsen, att ban äfven nu befordrade vetenskapens
verkliga tillvext. Hans forskningar gynnades af en sällan
vacklande helsa: kroppen var starkt bygd, ehuru lian till
vexten var spenslig, liten, torr, ej olik en väl inbalsamerad
mumie, om man endast tillägger rörligheten. Klädd om
sommarn i nankingskläder, om vintern insvept i en röd kappa
ocb mössa "med pelterier", såg man den lilla gubben, som
alltid bibehöll någonting exotiskt och så till sägande
sällsynt, med utmärkt vighet och lätthet trippa fram på
gatorna. Blyhvitt-förgiftningens följder tvungo honom att i sin
mat alltid undvika allt surt. Oföränderlig i sina vanor, var
det bans sed, att alltid d. i Maj, utan afseende pä
väderleken, aflägga "pelterierna" ocb iföra sig nankingskläderna.
På sin åttionde födelsedag den 11 Nov. bivistade han utan
öfverrock bela den långa acten vid sin jubelpromotion i den
kyliga Domkyrkan, utan att bans härdade helsa deraf rönte
ringaste skada. Men när han fyra år derefter angreps af en
feber och märkte dödens annalkande, reste ban till Upsala,
vandrade genom den botaniska trägården och tog afsked af sina
kära örter, sina träd och buskar. Han dog på Tunaberg,
men liket fördes till lärosalen i Orangeriet och stäldes på
sn svart katafalk omgifven af cypresser. Smålands nation,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
