Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tibell, Gustaf Wilhelm af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
T 11» lä i. l , Gustaf Wilhelm af.
felade således ej deras ändamål, att mer och mer stämma
sinnena för Prinsens af Ponte Corvo thronföljareval, till
hvilket 1809 års män hade en helt annan eandidat i beredskap.
Tibell och sedermera Statsrådet Mörner voro de enda, som,
jemte Landtmarskalken Fleming, d. 21 Aug. på Riddarhuset,
förordande, gåfvo luft åt de känslor och tänkesätt, hvilka
genom handling uttalade sig i sjelfva den enhälliga Valacten.
Mot vintern finna vi T. återkommen till fäderneslandet,
der efter den nye Kronprinsens ankqmst hans stjerna ånyo
uppgår. Den 26 Fehr. 1811 uppdrogs åt honom att föreslå
lämpligaste stället för anläggandet af en Place d’Armcs i
Norrland. Den 5 Juli utnämnes ban till Chef för de då
förenade Fortifications- och Fältmätnings-corpserne, som
erhöllo namn af K. Ingenieur-corpsen. Samma år blef ban»
porträtt måladt på K. Fältmätnings-corpsens Oflicerares
föranstaltande och med Konungens nådiga tillstånd uppsatt i
Corpsens ritsal, med påskrift: Officerarne af den Corps han
bildat läto teckna dragen af en älskad Befälhafvare.
Delta (berättar Crusenstolpe) hindrade ej, att T. tyckte
sin lycka vara trögare, än ban haft anledning alt vänta, och
trodde sig mera än skäligt tillbakasatt. Det var ånyo i
Frankrike hans förhoppningars morgonrodnad uppgick, litt
bref från Statsrådet Lagerbjelke till Gr. Adlersparre,
offent-liggjordl i dennes Historiska Handlingar, föranleder, att T.
af svenska Beskickningen i Paris för ingen del der ansågs
såsom en omistlig person. Tibell föreställde sig, att
hågkomsten af fordna förhållanden skulle vara lika frisk och
angenäm för Napoleon, som för honom. Men då T. tillät
sig att erinra Segraren vid Austerlitz om den föregående
segern vid Marengo, och den lycka han haft, att uti Italien
kämpa under Förste Consulns ärorika fanor, vände Napoleon
honom ryggen och svarade honom helt torrt: "Ainsi don c
que Fous avez servi la revolution."
Så liten aktning visade Kejsar Napoleon för deltagarne
i General Bonapartes bedrifter. Ovisst är dock, om det ej
mera var en i fäderneslandet iråkad ny onåd än hoppet om
bättre lycka, som förde honom till Frankrike. Ty hvarföre
skulle T. annars före afresan nedlaggt sina embeleu? Huru
som helst var efter detta svaret ingen lycka att förvänta i
Frankrike, och derföre återvände T. till fäderneslandet.
Anländ till Köpenhamn mötte honom hos svenska
Beskickningen följande anklagelsepunkter:
"all hafva öfverlemnat planritningar till fästningar och
specialchartor öfver flera punkter på svenska kusterna; alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
