Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Toll, Johan Christopher.
fel emot formerne, som ådrog honom anmärkningar och
o-hehag. Detta var en tillräcklig anledning för honom, att
öfvergifva den juridiska banan och beträda en annan. En
af bans nära vänner, Frih. Barnekow, innehade vid denna
tid Öfverjäginästare-heställningen i Christianstads län,
hvilken ban beslöt lemna, för att bereda T. en plats.
Konungens fullmakt för Toll på denna beställning är af d. O Dec.
176i); dock skulle ban dervid tills vidare tjena utan lön.
Det vore visserligen ej främmande för ämnet, att bär
ingå i en närmare utveckling af den allmänna politiska
ställningen i fäderneslandet vid denna tid, i hvilken vi snart få
se T. så verksamt ingripa; men sådant skulle föra till en
vidlyftigbet utöfver de gränsor, inom hvilka denna biographi
måste inskränka sig, och torde äfven vara mindre behöfligt,
då öfver denna period af vår historia en ännu klarare
dager än förut blifvit spridd genom Geijers öfversigt och
bearbetning af de Gustavianska papperen. Hvad som af ingen
fördomsfri betraktare numera lärer bestridas är, alt maktens
fördelning i samhället var felaktig, sådan den bestämdes
genom 1720 års regeringsform. Denna bibehöll väl en
Konung; men ban var i verkligheten icke annat än ei« slaf,
höljd i purpur, för all fylla platsen på den thron, man ej
vågade eller ville nedrifva. Det var aristokratien i rådet,
som i sjelfva verket regerade emellan riksdagarne, och
ständerna under dessa. Utländsk corruplion, sländstvister och
partiförföljelser hvila såsom mörka skuggor öfver den s. k.
frihetstiden, hvars ljusare sidor i en stor krafternas
utveckling, genom det friare spelrum dem lemnades, man ej
behöfver förneka för det man ser dess brister. Det blef allt
mer ocb mer klart för alla tänkande, alt staten skulle gå
upplösning och undergång till mötes, oui ej en billigare och
naturenligare fördelning af makten mellankom, och
återställde samhällets rubbade helsa. Det var delta mål,
Gustaf III till en del hade i sigle genom 1772 års revolution;
men lika litet bär, som öfverhufvud någonsin i egenskap af
offentlig man, handlade ban fullt redligt och uppriktigt. Han
kufvade väl ständernas missbrukade makt, men tog den i
stället i sin egen hand, nästan ulan motvigt.
Det var först genom sitt dellagande i statshvälfningen
1772, som Toll framträdde pä deu större politiska
skådeplatsen. Det säger sig sjelft, att en så kraftfull ocb rikt
utrustad natur, som hans, ej kunnat förblifva främmande
för de politiska meningsstrider, som vid denna tid delade
sinnena i landet. T:s uppfostran hade väl till en del sketl i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
