Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Toll, Johan Christopher.
en efter verkliga behofvet noga lämpad plan, hvaremot
kronan både i fred och under krig skulle hälla den i complett
skick, utan någon vidare kostnad för de rustande. Hittills
hade förhällandet varit sådant, att de rustande ej förrän vid
utbrottet af ett krig anskaffade trossdrängar och trosshästar
med deras utredning och tillbehör, hvarigenom hände, att
då truppen gick i fält, den var alldeles ovan alt föra ocb
vårda tross och utredning. De förluster och oredor, som
härigenom skulle uppkomma, falla lätt i ögonen. Såsom
kronans ombud höll T., i vederbörande Landshöfdingars
närvaro, sammankomster med de rustande vid norra och södra
Skånska, Smålands, Vestgötha och Ostgötha
eavalleri-regi-menten samt Lifregimentet till häst, och lyckades öfvertyga
dem om nödvändigheten af den föreslagna förändringen ocb
dess nytta, så väl för de rustande sjelfve, som för det
allmänna. Detta trossens underhållande på passevolans har
alltsedan dess fortfarit.
Riksrådet och Öfverståthållare!! Frih. Carl Sparre stod
vid denna tiden i spetsen för krigsärenderue. T.
rådfrågades och begagnades dervid mycket af honom, och
uppdraget i afseende på trosspassevolansen utgick lika mycket från
Frih. Sparre, som från Konungen. De många bref från Sp.
till T. på 1770-talet, hvilka ännu finnas i förvar, visa att
elt ganska godt förstånd då rådde dem emellan, och att de
arbetade för det allmännas räkning i fullkomlig harmoni.
Förhållandet förändrades mycket under de följande åren.
T. blef mer och mer känd af Konungen, steg i graderne,
och vexte snart Sparre öfver hufvudet. I Tolls lynne låg
en stark drift att styra inom den krets, der han sattes att
verka. Det är ej sällan kraftens och duglighetens fel, om
man så vill. Under det Gustaf III vistades i Italien 1784,
skref Cancelli-presidenten Gr. Creutz om Frih. Sparre, som
åtföljt Konungen på resan, men före honom återkommit hem:
"Hans bat emot Toll är alllid lika exalteradt, och han ser
med chagrin att denne gjort godt arbete." Vi komma
längre fram till de förhållanden, på hvilka den sednare delen
af denna stropb har afseende.
Bland åtgärder af T., under den tid ban arbetade
tillsamman med Riksrådet Frih. Sparre i krigsförvaltningen,
torde en särskildt förtjena nämnas såsom bevis på hans uit
för statens nytta och hushällsaktighet med dess medel. Han
trodde sig finna, alt hvarje gång kronan lät förfärdiga
lif-munderingar för infanteriet och artilleriet, bestods dertill,
geuom felaktiga stadganden i bekläduadsförfattningen, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
