Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T OLL, Johan Christopher. 175
har han ingen af hans olägenheter, och med samma
verksamma hufvud, hvarken dennes orolighet eller envishet."
Gr. Creutz, sjelf ett snille, sökte på allt sätt låta T. njuta
den recominendation tillgodo, hvarmed den snillrike
Konungen banat honom vägen till Grefvens bekantskap. Efter att
hafva presenterat honom i Versailles för den kungliga
familjen, förde ban honom till alla i Paris varande utländska
ministrar, och till Gustaf lll:s personliga umgängesvänner af
det vackra könet. Om de bekanta grefvinnorna Boufilers
och de la Mark yttrar Toll, alt aldrig någon svensk
grefvinna bemött honom med så mycken artighet, som dessa
båda; isynnerhet var han förtjust af gamla grefvinnan Boufilers.
Om hösten 1782 var T. i Berlin, och dröjde der
någon lid. Han såg nu pä nära håll ocb hade tillfälle taga
kännedom om den store Fredriks militära skapelser, och han
fäller om dem ett yttrande i ett bref till Gustaf 111, som
är i sanuing märkvärdigt. Det är en prophetisk blick,
kastad in i Preussens framtid, liksom en förkänsla af det öde,
som nära Vk sekel derefter vid Jena väntade Fredriks
militärsystem i conflicten med Napoleons. "Det har ej gält mig här"
— skrifver Toll till Konungen från Berlin —■ "såsom många
af mina landsmän, att blifva enthusiasmerad af
militär-anstal-terna i detta landet; när mau examinerar dem med lika
uppmärksamhet som iinpartialitet, när mau jemför dem med
några andra rikens tillstånd, när man betraktar ursprunget till
dem, det sammanhang de böra hafva med rikets ekonomi,
polis, commerce och politiska ställning, så blifva de
åtminstone icke för mig eblouerande. De torde vara
defectueu-sare än Europa förmodar, och mindre varaktiga än man tror.
Men det är förmätet af mig att fälla omdömen öfver en stor
Mästares göromål; jag bör inskränka min uppmärksamhet
endast vid att lära, och dertill gifves öfverallt tillfällen."
Vid denna tid vaknade hos Gustaf III eröfringsplaner,
eller, måhända rättare, de tankar, han länge närt inom sig,
sträfvade till verklighet. Det hade nästan varit ett
underverk, om den säkallade "arronderings-poli tiken", eller att
utan vidare afseende på folkrätt och rättvisa taga ifrån sina
grannar hvad som låg väl och beqvämt till, att införlifvas
med hvad man redan egde, ej slagit rötter i ett sinne så
känsligt för allt, som syntes stort och lysande, som Gustaf
IIl:s. Och hvad har väl längre synts stort ocb lysande, an
segrar och landvinningar! Fredrik, Joseph och Catharina
bade i Polen och Turkiet visat Europa, att de icke längre
erkände några rättsgrundsatser i politiken, och de svagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
