Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toll, Jolian Christopher.
177
nemligen sjelfva hufvudstaden." Beslutet om kriget var
således fattadt redan innan conferenserna på Haga började,
och dessa afsågo egentligen verkställighets-åtgärderna, ehuru
Konungen emellanåt gaf Toll och Ruuth underrättelse i hvad
skick underhandlingarne med de utländska makterna befunno
sig. Hvarken Toll eller Ruuth hafva emot sjelfva
hufvudsaken, eller krigets företagande, så vida nemligen tillräckliga
subsidier för kostnadernas bestridande kunde erhållas, gjort
några föreställningar, och måste man således antaga, alt de
i afseende på sjelfva qucestio an varit af samma tanka, som
Konungen. Deremot hafva de båda tid mer än ett tillfälle
satt sig emot och bestridt Konungens idéer i åtskilligt af
hvad, som hörde till planens verkställighet, hvilket, i hvad
Toll rörer, i det följandet blir synligt.
Skälen för beslutet all bryta med Ryssland framställer
Konungen i korthet sjelf pä följande säll, i den första
con-ferensen d. 13 Jan.: Conjuncturen i Europa hade redan
förliden sommar förändrat sig, Holland blifvit af Frankrike
öfverlemnadt; den sednare makten syntes nalka sig närmare
till wienska och ryska hofvens interessen än en tillbörlig
jemnvigt tycktes medgifva; ottomanniska Portens understöd
vore Frankrike föga om hjertat; det vore möjligt att en
kallsinnighet emellan Frankrike och Spanien äfven uppkomme,
och Frankrikes invärtes ställning blefve dag efter annan
efter-tänklig och af vidt utseende följder. Konungen, alltid
sorgfällig om rikets upprätthällande, sjelfständighet och ära,
hade noga öfvervägat att dess endast med Frankrike egande
förbindelser möjligen kunde blifva ett svagt medverkande
och ännu mindre något pålitligt stöd, i fall Ryssland
fortfore att vilja förskatfa sig om icke allmänt öfvervälde,
åtminstone en sådan influence, som med tiden kunde blifva
likaså tryckande, som till sin egenskap förhatlig. Derföre
hade Konungen genom sin beskickning vid ottomanniska
Porten låtit sondera samma hofs disposition att med
Sverige ingå en subsidie-tractat på sådana grunder, att Sverige
i 10 års tid skulle erhålla 1 million piaster om året och, i
händelse af en ruptur med Ryssland, särskild ersättning för
de första utgifter, lämpad efter tid och omständigheter.
Under Konungens vistande i Köpenhamn hade dervarande
engelske Ministern Elliot låtit förstå, att en förbindelse
emellau Sverige och dess hof skulle vara ett för samma hof
nog behagligt ämne att ventilera, hvarföre Konungen
anbefallt sin minister i London, Frih. von Nolcken, att följa
denna anledning och, om sinnesstämningen syntes gynnande,
BIOGR. LEX. XVII. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
