Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Toll, Johan Christopher. ,
att om något varit att dervid lägga honom till last, så
hade man väl ej tegat dermed, då ett anfall emot honom
fritt kunnat vågas och utan fara fullföljas. I 1800 års
grundlag infördes emellertid det stadgande, att hädanefter
ingen Generalgouverneur inom riket finge förordnas, och 4G
§., som handlar härom, plägade Toll kalla "min §. i
regeringsformen" *).
Såsom statsekonom delade ej Toll de åsigter, som pä
den tiden voro gängse inom den högre förvaltningen: att
det var nödvändigt reglcmentera för handeln och näringarne,
pä det landet ej genom för stor export skulle råka i brist
på nödvändighetsvaror, eller skada sig genom för stor
import af främmande varor. Han var för sin tid anhängare af
den fria handelns princip, och hade, i hvad som rörde
rättigheten för Skåne att få exportera sina producter, att
utstå många strider med flera af de högre embetsmännen, i
synnerhet med Gr. af Ugglas, som då var chef för
tullstyrelsen och, såsom bekant, cn ganska mäktig man. Flera
ännu förvarade bref af Ugglas bevittna detta förhållande.
Huru Toll tänkte i dessa ämnen kan, bland annat, inhämtas
af ett betänkande, som han på K. Carl XIII:s befallning
afgaf i Oct. 1800, rörande hvad som i afseende på Skåne
borde blifva föremål för stadganden i den förestående
freds-af handlingen med Danmark. Ehuru T. några månader förut
blifvit entledigad från sina embeten och lefde i ett slags
o-nåd på Beckaskog, så vände man sig dock nu till honom,
och i den officiella skrifvelsen hette det, att Konungen var
öfvertygad, att ingen med mera nit och sakkännedom än T.
kunde yttra sig i detta ämne. I det nyssnämnde
betänkandet förekommer, bland annat, följande: "En tillåten export
af alla Skånes producter, äfvenväl af alla slags kreatur och
villebråd, blir i loppet af tiden af större förmån, än det nu
låter sig beräkna, och af allt sådant behöfver detta land
icke någon annan import från Danmark, än allenast hästar.
En chimerique fruktan att inom riket kunna komma i brist,
vana och fördomar, hafva alltid tillslutit ögon och öron för
#) Det var de skånska possessionaterne, hvaraf inånga voro
missnöjde med Tell for det han stått på allmogens bästa, andra för det
han persifllerat en och annans råhet, hvilka förmått
Constitutions-utskottel till detta stadgande. Då förslaget till nya
Regeringsformen upplästes pä en sammankomst hos Landtmarskalken, och man
kom till 46 §., stötte man på hvarandra, sägande: "Jo, nu skall
Tollen få." De drömde ej, de gode Herrarne, att han två år
derefter skulle erhålla nästan samma makt, för att frälsa dem från mord
och plundring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
