Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Toll, Johan Christopher.
<29
I början af 1804 erhöll Toll, som hela tiden under
Konungens frånvaro vistades här hemma, befallning från
honom att uppgifva hvad beredelser och anstalter, som kunde
blifva nödvändiga för att den följande våren kunna
sammandraga en armée i Sverige, i fall Napoleon skulle låta
besätta Danmark för att stänga Sundet för Engelsmännen.
Fram på sommaren kom ett uppdrag, som ännu närmare
tydde på de krigiska planer, med hvilka Gustaf Adolf nu
umgicks. T. anbefalltes att upprätta calculer öfver de
kostnader, som skulle åtgå för att utrusta och till Pommern
öfverföra en styrka, alternatift af 12, 16 à 20,000 man,
samt att uppgifva hvad dess underhåll och förseende med
alla behof månadtligen skulle kosta. Ännu lidande af en
långvarig sjukdom, som bragt honom nära grafven,
utarbetade Toll dessa calculer, och öfversände dem i ett
handbref till Konungen, hvari han fästade hans uppmärksamhet
på några af de följder, som skulle uppstå, i fall han beslöt
att actift deltaga i kriget emot Frankrike. "Hvad som icke",
heter det, "hörer till calculen, men väl till sanningen och
följderna, det är, att om E. Maj:t med hvad större eller
mindre styrka det än vara må, blifver deltagande i
närvarande Europas troublcr, så förlorar dess rike i den mån
eljest arbetande händer användas på främmande botten, och
dessa förluster få en progressif multiplication vid hvarje
rekrytering." Dessutom nedlades i sjelfva utvecklingarne för
calculerne åtskilliga reflexioner, hvilkas tydliga syfte var att
peka på svårigheterna för ett krig. Såsom icke rådfrågad
om sjelfva företaget, blott anbefalld att uppgöra calculer,
kunde T. ej g«rna directe till Konungen säga mera än han
sade; men i ett bref af samma dag till Frih. Lagerbjelke,
som behandlade de diplomatiska ärenderna hos Konungen
under hans vistande på tysk botten, expectorerade ban sig
utförligare i ämnet, i afsigt att Lagerbjelke vid tillfälle deraf
skulle göra bruk. Af Lagerbjelkes brefvexling med Toll
under denna tid ser man, att ban äfven gjort det. I ett
bref från Carlsruhe af d. 8 Sept. 1804, skrifver Lagerbj.:
"Jag har successift haft den äran emottaga E. Exc:s bref af
d. 22 och 50 Aug., och med största interèt läst dem. Huru
lyckligt om sådana tankar, sådan kännedom af hvad det
allmännas väl rörer, sådan känsla för hvad fäderneslandets
bästa kräfver, vore så allmänna, som min enskilta vördnad för
dylika egenskaper är liflig och upprigtig. Jag har af dessa
bref gjort godt bruk; men emot passionen strider det kalla
öfverräknandet med alltför olika vapen." öfverhufvud visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
