- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 17. Taglioni-Trolle /
237

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toll, Johan Christopher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Toll, Johan Christopher.

<237

honom, sammanstämmande berätta, lärer Toll, för att
inleda Brune i de vilkor han önskade och äfven vann,
hufvudsakligen hafva begagnat sig af ett rykte, som dà gick i
Stralsund om förbållanderna på Riigen. Ett starkt missnöje
med Konungen radde inom arméen; redan inuan han
utrymde Stralsund fann mau ofta om morgnarne pasquiller oin
honom på gatorna. Hans sjukdom pà Kügen, Tolls
öfvertagande af befälet, och slutligen Konungens transporterande
såsom sjuk till Perth, der ban skulle gå ombord — allt
hade gifvit anledning till de sällsammaste ryklen i Stralsund
och i Pommern. An hette det att Konungen blifvit
vansinnig; än att ban var död; än att ett uppror utbrustit i
arméen; alt man arresterat och bortfört houom — med ett
ord, alt någon hvälfning timat på Riigen, som tagit makten
ur hans hand. Uttrycken i Tolls brel till Brune, då han
begärde conferensen, att han nu hade andra propositioner
att göra honom, dem han förmodade skulle blifva antagna,
och ännu mera den förklaring, hvarmed han började
underhandlingen, nemligen, att conventionen skulle uppgöras
endast emellan Toll och Brune, såsom befälhafvare för de
båda arméerne, utan alt Konungen i Sverige för vissa
orsakers skull deri nämndes, och utan att hans ratification
behöfdes — allt detta styrkte Brune, och Reille i den tanken,
att någon sådan katastroph, som ryktet omtalt, timat med
Gustaf Adolf, och att han ej mera var vid styret. T. hade
instruerat de adjutanter, som åtföljde honom till Stralsund,
att icke göra minsta reda för Konungen, om eller hvar ban
fanns, samt att om ställningen på Rügen yttra sig obestämdt
och hemlighetsfullt. Naturligtvis förfor han sjelf pä samma
sätt. üet ena med det andra gjorde, att Fransmännen icke
trodde sig underhandla med en representant af Gustaf Adolf,
utan att Toll föreställde någon annan makthafvande, som
naturligtvis snart skulle förändra det politiska syslem,
Konungen följt, och sluta sig till Frankrike. Deraf Brunrs
benägenhet att bevilja allt hvad Toll begärde. Han var lika
angelägen som Toll, att svenska arméen skulle komma hem,
i Brur.es tanke för att befästa den hvälfning, ban trodde
hafva timat och skydda landet emot de företag, som kunde
befaras från Engelsmännen, hvilka nu innehade Seland, för
att qvarhålla Sverige vid engelska systemet. Brune gjorde
sig alla dessa illusioner, och Toll aktade sig noga att
skingra dem.

Enligt conventionen skulle Rügen vara utrymd en
månad efter dess datum. Toll påskyndade allt hvad möjligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/17/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free