Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torstensson, Lennart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TonsTENagoN, Lennart.
20r>
oafbrutet Konungen, hvars lif harnesk han förde, i fall det
skulle behöfvas. lian var ock med Konungen på flottan vid
Danz,ig 1023, "kommandes dagligen i allt större nåd."
Erhöll s. å. penningar att med Gust. Horn resa till Holland.
Följande året förklarades han på Gripsholm varaktig och
blef Fänrik vid Gardet. Utmärkte sig i Lifland 1625. Då
Konungen 1020 gick till Preussen, blef T. Capitaine vid
Gardet. Öfverste-Lieut. vid Norrlands regim:te 1027 och
Öfverste 1628. Öfverste för Artilleriet 1629, då han
tillika gjorde sin uppvaktning hos Konungen i Upsala, sedan
pesten utbrutit i Stockholm.
Det var egentligen såsom artillerist, som T. vann sitt
stora anseende ocb genast utmärkte sig i Tyska kriget vid
belägringarne af Griffenhagen, Demmin, Frankfurt,
Landsberg. Vid Leipzig bidrog han väsendtligen till Tillys
nederlag. Man såg nu tydligt, att T. var bland dem, som
sjelfva naturen danat till Generaler och som redan i yngre
år ega en djupare insigt i krigskonsten, än andre kunna
genom lång erfarenhet inhemta. Han ansågs också jemte
Condé såsom sitt århundrades största fältherresnille. Jfr
Voltaires Le Siècle de Louis XIV, Cap. 2. Bland hans
lärjungar lysa främst Carl X och Turenne, hvilka båda
erkände, att de af Torstensson lärt, den förre allt, den
sednare mycket. Artilleriet dref ban så verksamt, att fienden
ansåg honom ensam så god som 10,000 man.
T:s många och lysande segrar äro så allmänt kända,
att vi med dem ej böra bär upptaga rummet. Hans berömda
tåg från Schlesien till Jutland 1643 är särskildt beskrifvet
af Fr. Pryss uti Diss. de irruptione Svecorum in Holsatiam
duce Torstensonio, Aboæ 1761. För suabbheten i sina
rörelser fick T. tillnamnet Blixten.
Men T. var ej stor blott såsom snille; hans oegennytta,
redbarhet och christliga sinnelag förtjena ock sitt pris. Vid
frågan om ett mutningsförslag 1639 sade Hertig Georg af
Braunscbweig-Lüneburg: "Jag känner T. och säger eder, att
det är förgäfves." Han lemnade icke heller stor rikedom
efter sig. En lefvande gudsfrukt au, sådan som T:s, kan ej
stå tillsammans med girighet. Han hade ett mildt och
skämtsamt lynne. Länge gaf han understöd åt enkan och barnen
efter Seckendorf, som velat lönnmörda honom. Kriget fick
under honom ett mildare lynue. Han tog väl dryga
brandskatter, använda till härens underhäll, men förböd och
straffade plundringar. Detta smakade ej den under Banér för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
