Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torstensson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tors t ersson, Anders.
265
TORTENSSON, ANDERS
uppsteg pl sia faders rykte genoui K. Stallet till
Rådsbordet, men har ej efterlemnat många spår af sin verksamhet
i våra häfder. Han inkallades som Riks-Stallmästare i
Rådet d. 8 Jan. 1673, och afgick 1681 som Gen.-Gouverncur
till Estland, derifrån snart befriad; aflägsnades sedan såsom
President i Åbo Hofrätt 1684. Han dog d. 8 (eller 11)
Nov. 1686 *).
Hans uppfostran hade efter fadrens död besörjts af en
god styffader, Riksdrotset Pehr Brahe, som gifte sig med
L. Torstenssons enka Beata Johansdotter De la Gardie 1653.
År 1667 blef han Öfverste öfver K. Gardiet, utan att han
varit i krig, kallad i Ministerrapporter Riks-Cancellerns
de-pendent. 1668 blef han Riks-Stallmästare, lemnande
Gardiet. Redan 1669 stod ban på Riksråds-förslag, då Knut
Kurck ifrade för att ej med nya rådslöner betnnga staten
och segrade för den gången. Vid den stora carousellen
1672 vann T. det andra och tredje priset, anförande
"Romarne" vid ringränningen. Man ser i teckningarne af
carousellen hans ståtliga figur. Helmfelt blef mycket missnöjd,
då Konungen i Fehr. 1673 tog Torstensson och Bengt Skytte
såsom Rådsherrar med sig på en resa. Då der i Fryxells
Handl. I. 269 säges att "unga T." var fore sitt inträdande
i Rådet Riksskattmästare, ar det skriffel af Lindenow eller
tryckfel för Riksstallmästare. Ehuru Gari X Gustaf sagt,
att Lennarts gods ej skulle reduceras, om de ock legat pi
borggården i Stockholm, emedan Fältmarskalken varit Ko*
nungen en så god läromästare i krigets yrke, kunde dock
Kon. Gari XI 1675 mönstra fyra nyss upprättade
ryttare-compagnier, som voro upprättade af de indragna godsen,
"särdeles Gr. Torstenssons." Wiresiad friherreskap (i Värend)
togs så tidigt tillbaka, alt minnet hos folket ej bibehållit
sig, att socknen någonsin varit friherreskap. Ett document
har författaren funnit hos en bonde, der A. T. dömt i en
tvist, hvilkendera af två hustrur skulle få sitta ytterst i en
kyrkstol. Ar 1681 var han Gen.-Gouverneur öfver Estland,
men afsade sig befattningen i April, då Sperling blef
efterträdare. Han bör således i Ugglas’ serie insättas näst efter
Bengt Horn. 1683 besvor ban successions-ordningen och
souveraineteten. Då han dött skref Stockfleth till danska
Konungen: "T. var den mæget rige, fordum felsmarsch. Tor-
*) Se Fryxells Hmdling» II. 544,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
