Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tott, Axel - 3. Tott, Erik Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<270
Tott, Erik Axelsson.
stad, som dä var väl befästadt. Han utmärkte sig först som
ifrig försvarare af K. Eriks af Pommern sak, blef omsider
af omständigheterna nödsakad att hylla K. Christopher af
Bajern ocb vann sjelf dervid åtskilliga egna förmåner. Alla
hans barn fingo stora län ocb egendomar. Han nämnes på
flera ställen i Jahns arbete: Danmarks politisk-müitaire
Historie under Unionskongerne. Axelssönerne voro, enligt
äldres uppgifter, tolf, enligt Geijer nio. Vi känna: 1.
Anders, drunknade med sin fästmö vid Heckeberga. 2. Peder,
Prost i Lund och Dalby kloster, död 1465. 3. Erik, se
nedanför M 5. 4. Iwar, se nedanför JYt 4. 3. Philip, se
nedanför M S. 6. Lars eller Laurids till Näsbyholm, se
nedanför M 6. 7. till Hjuleberg, se nedanför JM 7.
8. Oluf till Wallö, se nedanför M 8. Dessa bröder voro
i sin tids historia hvad Angantyr och hans bröder voro i
sagotiden. Af Axelsdöttrarna blef en gift med "Rike Olof
Krogenos", en med Torb. Bille och en med en Hase. "Der
gafs den tiden, säger Jahn, ingen nordisk familj, som i
makt, anseende och inflytande på de offentliga
angelägenheter kunde mäta sig med Tottarnes."
5. TOTT, ERIK AXELSSON
till Lagnö, som i sitt sigill kallar sig Ericus Absalonis, född
af fru Ingeborg, en svenska, synes tidigt kommit till
Sverige, i hvilket land han egde så många fränder. Vi böra
ej förgäta dessa förhållanden, emedan hans verksamhet för
en särskild svensk konung derigenom kan förklaras af ädlare
bevekelsegrund, än blott missnöjets med de efter brodern
Olofs död från slägten indragna förläningarne. Han kan
hafva ärligt haft de svenska sympathierne, då ej interesset
för starkt dref honom att närma sig de danska Konungarne.
I svenska permbref nämnes ban först 1459, da han blott
kallas Väpnare; men 1441 är ban redan Riddare ocb synes
derefter ofta i urkunderna till sin död 1480. Hans
giftermål äro ej redigt kända. Säkert är att ban först blef gift
med en svenska, Catharina eller Clara, dotter af Matts
ödgisslason (Lillie), och att ban genom sitt sednare gifte
kunde kallas Kon. Carls svåger. Affinis i latinska skrifter,
som så öfversatts, betyder också frände, och sä får det
öfversättas, när fråga är om Erik Axelsson och Kon. Carl.
Säkert vet man, alt Hr Erik var gift med en Elin Sture,
hvarföre man uppgifvit honom gift 2. med K. Carls syster,
5. med Elin Sture. Men der är hvarken någon K. Carls sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
