Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Tott, Ingeborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tott, Ingeborg.
287
9. TOTT, INGEBORG
Ake Axelssons dotter, Riksföreståndaren Sten Sture d. ä:s
gemål, blef ej bemärkt, der bennes man var i fråga,
emedan denne, såsom i Rikshistorien ingående, förbigicks,
liksom Honungarne, i detta verk. Men då bon i Rikshistorien
föga bemärkes, må hon här under sitt mest kända namn
upptagas i korthet. Såsom en Sten Bjelkes enka blef hon
Sten Stures maka och som Stures maka berömmes bon för
sin verksamhet för både vetenskap och religion. 1
allmänhet nämnes det förra understundom, då man omtalar, att
Riksföreståndaren stiftade Upsala Universitet *). Hennes nit
för boktryckning är ådagalaggdt, derigenom att Alani de
Rupe skrift de dignitate et utilitate Psalterii Virginis flJariæ
trycktes i Stockholm 1498 "impensis generöse domine
Inge-borgh conthoralis strenui D:ni Stenonis quondam
guberna-toris regni Sveciæ", som det beter i sjelfva skriften. Hon
begåfvade kloster med böcker. I Upsala finnes ett exemplar
af Antonini Episc. Florent. Chronicon tripartitum, der man
läser s. 11: "Frowe Ingeborg, quondam uxor Sten Sture
requieScat in pace. Liber domus Pacis Mariæ in
Gripsholm." Liknande anteckning finnes uti samma förf:s Summa
Theologica P. 11 et IV, tr. 1497, och i Joh. Nideri
Gommen-tarius in Decalogum. Hon satte säkerligen klosterbröder i
Sverige uti tillfälle att sända till utländska kloster exemplar
af den bok, bon låtit trycka. I ett exemplar af denna,
som kommit till Bondesholm i Brehmen är antecknadt, alt
den sändts dit till Augustinerkanikcr från Carteuserbröder i
Sverige **).
Hennes nit för religion uppenbarades genom
uppoffringar för klosteranläggningar, hvilka utgjorde
undervisningsanstalter för dem, som önskade lära hvad den tid kallade
bildning och deribland den religionskunskap, som öfversteg
den allmänna, som i kyrkan meddelades. Af sin fader
synes hon ärft tillgifvenhet för Carmeliter-orden. Denna
orden var så frisinnad, att den räknade såsom sina medlemmar
hedningen Pythagoras i Grekland och Druiderne i Gallien.
Elias var deras äldste Prior. De berömdes för nit om
studier. Olaus Petri beskrifver dem: "Carmeliter, the haffua
*) Politiken var dock här den starkaste drifljedern. Om ej
Sverige haft ett Svenskt Universitet, då Köpenhamn fick ett Danskt,
skulle ungdomen skyndat till Danmarks hufvudstad — och blifvit
Danskt sinnad.
**) Incunahula artii typogr. in Svecia a J. II. Schröder p, 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
