Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Trolle, Erik Arvidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T ii o l l k , Erik Arvidsson.
321
moge, som väl ej i stort tal uppkommit till Herredagen,
ulan togs i orten, på Kungsängen utanför staden och
hyllade unge Hr Sten. Men Guhbarne i Ministèren veko ej för
ungdomsblodet i oppositionen, hvilket flock ännu mindre
ville ge vika. Begge partierna möttes i Stockholm d. 22
Juli 1512 till det tredje mötet. Sturen och hans parli och
krigsfolk innehade slottet och staden, Trollen och hans
anhängare hade besatt Riddarholmen. Men här hade "menige
allmogen" blifvit mångtalig och gubbarne ville ej våga
handgemäng. Namnen Trolle och Tott voro i "patrioternes"
eller antiunionisternes öron ytterst skårrande. En Birger Tr.
hade lemnat Gottland till K. Christian, en Arvid Trolle
genom sin lista fått Nyköping mista, och Riksföreståndaren
bar samma namn som Iwar Tott, hvilken lofvat Sverige
Gotland, men lemnat det till danska Rungen, flyende in i hans
rike. Danskhatet bade nu hunnit djupt ner i folket. Erik
Trolle resignerade och Sten uppsteg på Svenskheten,
hvarefter Unionsbanden ej länge kunde hålla. Då Hr Er. Trolle
så måste nedstiga för den unge Hr Sten från
Riksföreståndarevärdigheten, uppsteg hämnden i hans, än mera i hans
sons Gustafs hjerta och enligt den originala
Riksdagsberättelsen af Sten Sture 1517, som är funnen på Tborsjö och
aftryckt i Läsning for Bildning och Nöje 1848 JW 3, "hult
s. å. Erkebisk. Göstaff en lönnlig herredagh på Stäkett och
Eckkolm mz någre aff Richsens Raad", der de, skrifver Hr
Sten, "försvore megk och ville förderfva megh och alla the
mz megh på Rikesens wegna holla ville platt i grunden."
Dertill skulle Trollarne använda R. Christiern och Ryssarne.
Erik Trolle var na blifven Stens fånge och Gustaf Trolle
anfölls med det allvar, att Stockholms blodbad derföre skulle
sedermera vara straffet. Detta blef deremot Unionens
fullständiga upplösning och Wasafamiljens förkonungsligan*ie. Som
Iliaden ur Ledas ägg, så utvecklar sig derföre vår nya historia
utur Erik Trolles utträngande från Riksföreslåndarskapet.
Hr Erik Trolle skildras visst som "en gammal, lärd,
förfaren och saktmodig man", men fru Ingeborg Tott var af
hetare blod än fru Ingeborg Tott, Riksföreståndaren Sten
Sture d. ä:s maka. Ingeborg Philipsdotter bade ej heller
tillgifvenhet för Ingeborg Akesdotter, utan var henne och
hennes man emot. Och sonen Gustaf, som bråddes på modern,
är allmänt känd.
Ännu i Er. Trolle kunna vi antaga en Skandinavism, som
ansåg möjligt alt bereda Sveriges största lycka såsom största
delen af ett konungarike, som i söder sammanstötte med
Biocn. lei. XVII. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
