Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Trolle, Erik Arvidsson - 7. Trolle, Gustaf Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
T ii o l l e, Gustaf Eriksson.
biskopen ocb Knut Bengtsson (Oxenstjerna) till Ängsö ett
förmaningsbref till Dalkarlarne, att hålla sig vid Unionen,
lofvande skaffa K. Gustaf lejd ocb hyllest af de tre rikenas
Kung; men Dalkarlarne drefvo med brefvet löje och spått,
sägande, att Biksens Båd i Sverige vore nu fast få och
rin-ge, efter de icke voro mer än tre män, de ock föga dugde.
Till lön seqvesterade Kon. Gustaf allt gods och penningar,
som hörde E. och G. Trolle till i Stockholmska dagtingan
1523. Både fader och son hade nu flytt till Danmark och
pà Söderköpings möte s. å. förklarades de för
fäderneslandets fiender. Han lefde ännu i Danmark 1529, men lär
samma är år dött *).
7. TROLLE, GUSTAF ERIKSSON.
Hans bedröfliga biographi är ett mörkt, ett blodstänkt
blad i vår rikshistoria och vi behöfva här blott upprepa,
att han var lärd som far och farfader, Magister, kunnig i
grekiskan, hvilken språkkunskap då var sällsynt i Europa
och ovanlig i Sverige, blef Domprost i Linköping d. 12 Dec.
1512 och Erkebiskop i Upsala d. 3 Oct. 1514, troligen den
yngste, som uppstigit i den stolen. Två partier förenade
sig nemligen derom, Sten Stures, för att försona faderns
undanträngande frän Riksföreståndareskapet, och
Unionspartiet, för att sedan lättare kunna hämnas. Vi ha i
faderns lefnadsteckning sett, huru der hölls ett lönnligt möte,
hvarunder K. Christierns inkallande beslöts, jemte det
Ryssarne skulle bringas i rörelse vid östra gränsorna, för att
splittra det separatistiska partiets krafter. Sländerne afsatte
nu Erkebiskopen och förstörde Stäke slott i grund. Strid
uppstod, deri Sten Sture föll. Gust. Trolle, nu blifven
*) Celsius bar ej med nog uppmärksamhet ransakat häfderna hvad
Trollarne vidkommer. Narrad af Tegelska registrets författare låter
ban Ture Trolle dräpas 1S27 (Gustaf I:s liist. s. 522) och påstår
(anf. st. s. ti), att slägten var af danskt blod ursprungen, hvilket
uttryck ej plägat användas om en hel slägt, der möderne ej kan vara
här och der i fråga. Att "Arvid Trolle, Eriks fader, i all sin tid
tjent det danska hofvet" och att "Erik hade i Sverige tagit sitt
hemvist", då Trollarne "fördelte sig", sedan rikena sammaiibundits, äro
uttryck, som läsaren af dessa biographier lätt kan rätta. Vi böra
dock här ej undanhålla det omdömet af Celsius oin Er. Trolle, att
"ban hölls på sin tid för den lärdaste man i många vetenskaper,
e-huru en viss senfärdighet, som följde honom i alla dess gerningar,
gjorde honom obeqvänilig att bekläda något riksembete"; fast vi ej
begripa huru en slik senfärdighet kan göra någon obeqväm för
riks-embcten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
