Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Trolle-Wachtmeister, Hans Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T rolle-Wacüt meister, Han s Gabriel. 377
min nuvarande plats eller i den Juslitie-Ministers-beslällning,
hvartill jag borde fürese mig hinna.... Visserligen hade jag
kunnat uträtta något godt . .. men godt i smått. Min
trefnad och mina böjelser föra mig till landet. Landet och
vetenskaperne, dessa försummade föremål, kommer jag att
nu tillhöra. Hvar och en har med sig till verlden
bestämmelsen af en viss bana, som ar lämpad efter dess
individualitet. Men de fleste menniskor försaka denna
bestämmelse, hvilken är gåtan af vår lefnad. Jag tillhör nu min.
"Landtlefnaden kan icke uppfylla någons varelse
fullständigare än min. Det linnes tre slags njutningar af landet:
den ekonomiska, den poetiska och den vetenskapliga. Den
kan skatta sig lycklig, som har en af dessa. Hos mig äro
de förenade." Med den poetiska menade han tillfället att
ostördt njuta af de största skalders skapelser. En så fin
vagare af beståndsdelarnc i granater från Ängsö ocb
New-York ocb Vesuvius och Hallandsås var tillika en fin kännare
af stora skalders skönheter, hvilka han njöt med tanken och
känslan i full jemnvigt. Han hade redan i de dagar cn
sjelfständig ställning i vitterhetens bedömande, hvilket då ej var
sällsynt bland hans medbröder. När 1815 Svenska
Akademien anlitade Hof-Gancellers-emhetet ocb
Akadcmi-Cancellers-embetet för att tysta sin opposition i Upsala, voro der
redan i Stockholm ej få bland de högre bildade embetsmännen,
som ogillade både Akademiens vitterhet och försvarssätt.
Justitie-Cancellers-embetets man, Tr.-W. antecknade d. 10
Dec. s. å. ... "Då man förbigår en klandervärd partiskhet i
omdömet, har Litteraturtidningen såsom lärd och kritisk
ett afgjordt värde. Den har förtjenst af bemödandet att
utbreda den Tyska och Engelska litteraturen och jag måste
instämma med Redactörerne uti deras anfall på den tomma
fransyska philosophien och på den i styfkjortcl och snörlif
fängslade fransyska smaken, som vår Sv. Akademi af gammal
vana slafviskt följer. Det är likväl icke ensamt vördnaden
för Boileau och Voltaire, som fjättrar Akademien fast vid
det föråldrade altaret: det är ännu mer — jag vågar säga
det — olärdheten. Få bland dess Ledamöter skulle i ett
annat land kunna kallas lärde, utan blott dilettanter....
Rosenstein och Blom skryta af att icke hafva läsit en Tysk
bok. De läsa icke Tyska af samma orsak som andra ej läsa
Ryska — af brist på kännedom af språket.
Litteraturtidningen gör all rättvisa åt Oxenstjernas öfversättning af
Milton och Adlerbeths af Virgilius, der Akademien väl knappt
förlåter alt cj finna Alexaodrincn använd. I philosophien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
