Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Trolle-Wachtmeister, Hans Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tholle -Wachtmeister, lians Gabriel. 375
ventilerade ämnet var onekligen af interesse för
medborgaren, för statsmannen, för philosophen. Men om det hade
angått något i Mesopotamien eller en öfverläggning här förts
på ett språk, som Prinsen allsicke förstått, eller om han
varit stendöf, kunde bans blick och hans contenance ej
varit mer orörlige eller mer uttryckslösa. Hvarken öga eller
öra syntes ban låna oss, hvilket han dock verkligen gjorde
såsom det formärktes, då han skulle afgifva sin mening. När
omsider Konungen vände sig till honom, sist af alla, för
att höra hans mening, yttrade ban belt kort och med en
geste med handen åt ändan af bordet, der jag satt, att ban
instämde med mig, eller som orden föllo: "med de herrarne."
Skulle läsning af slika taflor ur vår historia ej ega
åtminstone lika mycket interesse som romandiktares
compositioner? Skulle en så tecknad historia behöfva romantiseras?
Tr.-W:rs stilistiska förtjenst behöfver ej charakteriseras.
Den torde af den ofvan anförda skizzen kunna af läsaren
sjelf bedömmas.
I sammanhang med upplysningen om Tr.-W:rs tanke om
fideicommisser, må anföras med sammandragningens rätt, en
del af ett bref af d. 7 Maj 1847, deri ban funnit nödigt
försvara sin tanke om adelsståndet och sina af en aktad, nu
bortgången vän, klandrade uteblifning vid så många
riksdagar, . . . "förebråelsen eger så mycket sken af att vara väl
förtjent, att jag känner mig kraftigt uppfordrad att urskulda
mig så godt jag det kan förmå."
"Det är beklagligt, säger Tit., att de, hvilka genom etc.
etc. borde vara ett stöd för värt stånd, undandraga sig
denna skyldighet, icke visa sig vid våra riksdagar etc. Här
är jag skyldig att förklara mig, ty ogerna låter jag vidlåda
mig misstankan, att af kallsinnighet för det allmänna eller
af beqvämlighet afhållas från uppfyllandet af mina
medborgerliga pligter.
Tit. torde påminna sig, att vid uppkomsten af vårt nya
Statsskick, inträdde jag 1810 uti ett embete, som
grund-lagscnligt stängde mig från deltagande i den s. k.
riksdagsverksamheten, hvarmed icke blott kan förstås sätet på
bänken, utan äfven och förnämligast deltagandet uti ärendernas
handläggning inom utskotten. .. . Under mitt offentliga lif,
således vid de riksdagar, som föregingo 1817, var jag
derföre aldrig i tillfälle att se innersidan af ett utskott, och
då jag sedermera gick till mötes det vanliga lif, som jag
nu fört i 50 år, var den parlamentariska banan mig så godt
som alldeles främmande. ... Vid framskriden ålder ... hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
