Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Nicodemus d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 Tessin, Nicodemus d. tj.
En af orsakerna till hofvets ovilja emot T. lig
sannolikt äfven i deu frimodighet, hvarmed T:s son gick tillväga
vid General Diemars förvisande. I), var Hessisk Envoyé,
och hade dels genom sitt djupa förtroende hos Konungen,
dels igenom sin åtgärd vid de försök, som 1723 gjordes
till konungamaktens utvidgande *), ådragit sig dåvarande
Ständers bat, så alt desse geuom bref till Konungeu och
Kådet begärde hans förvisning. Rådet remitterade saken till
Cancelli-Collegii verkställande; men alla undandrogo sig denna
obehagliga commission, då ändtligen G. G. Tessin såsom
Can-celliråd utlät sig, att som detta vore ett mål, som borde
verkställas, ville ban ej undandraga sig utförandet, blott ban
finge någon med sig, hvarvid ban sjelf föreslog
Exp.-Sekre-teraren v. Celsing, som ock med bäfvan följde T. och
fullgjorde Ständernas anmodan, i det Diemar tillsades att
begifva sig ur riket. Detta lärer satt i hjertat på Konungen
en tagg, som alltid bibehölls emot Tessinska namnet.
Förhållanderna förde hofvet och T. på allt mera skilda
banor. T. närmade sig mer och mer det s. k. Holsteinska
partiet, delande dess afvoghet emot Hannoverska alliansen,
och hofvets bitterhet tilltog i samma mån. T. led äfven af
det Holsteinska partiets obetänksamma förslager och
invecklades emot sin vilja i mycket trassel.
Rätta orsaken till hofvets fiendtlighet emot det
Holsteinska partiets hufvudmän Wellingk och Cederhjelm, till
hvilka T. slöt sig inom Rådet, lärer vara följande.
Wellingk var i böljan Konungens förtrogne och åtminstone år
1722 den, som var utsedd till Ministre de la Diete 1723
för att genomdrifva konungamaktens utvidgning. Denna
tilltänkta revolution fordrade de penningar, som Konungen i
Preussen skulle låna Fredrik I, hvarföre ock Wellingk hade
hela denna affär om händer **). När revolutionen blef om
intet och Wellingks fiende Horn efter 1725 års riksdag
blef ännu mäktigare, gjorde W. sin räknÅng på en ny
hvälfning genom Hertigen af Holstein och Ryssland; hvilken
skulle befordras geuom Ryssarnes landstigning i Aug. 1725.
Chefen på Ryska flottan lärer haft förseglade ordres härom,
*) Konungen li»de gjort tig sä skimrande illusioner om den
tillämnade statshvälfningen, att han skref till sin bror, Wilhelm af
Hessen, att "ban hoppades, det denna riksdag skulle sluta dermed, att
han vunne alla gilla afsigter." Geijer om Frihetstiden, sid. -45.
**) Huru nesligt och mot Wellingk falskt Fredrik I:s fßrhjllande
härvid alltigenom var, ådagalägges af Geijer om Frihetstiden, sidd,
44, 06.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
