Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Carl Gustaf. OS
hade han heldre emottagit löntillökning än rapell och säger
sig gerna hafva qvarstannat såsom varande af Kejsaren, Prins
Eugène och de förnämste Ministrarne väl upptagen. Under
vistelsen i Wien hade T. gjort en resa till Venedig, den
han träffade sin svåger, N. Bjelke, samt ansenligt ökade sin
samling af ritningar, sculpturverk m. m. Hemvägen från
Wien togs genom Sachsen, Preussen’och Polen för att i
politiska värf enligt befallning besöka hofven i Dresden och
och Berlin.
Emellertid hade Horn 1735 slutat en subsidie-tractat
med Frankrike, men tillika s. å. förnyat alliansen med
Ryssland, troende sig dermed kunna uppfylla Secr.-Utskottets
anmodan att ej stöta Ryska hofvet, helst Ryssland förklarat
sig ej utan missnöje kunna anse uteblifvandet af alliansens
prolongation. Men då detta blef bekant i Paris, vägrade
man der att ratificera den slutna tractaten och subsidierna
uteblefvo. Derpå följde en bitter skriftvexling mellan Horn
och Franske Ministern, hvilken slutligen blef rappellerad
1757, emedan han förgått sig äfven emot Konungen, men
lemnade till sina vänner ett s. k. Testamente, huru de vid
nästa riksdag skulle förfara, hvilket de ock efterkommo.
Allmänna sinnesstämningen vid riksdagens slut och efter
densamma tecknas så af Höpken: "Efter den Riksdagen
varade ännu allmänhetens missnöje, dock, efter den tidens sed,
yttradt med försyn. Men, sedan det rådet vidtogs*), att
uppsätta till domare dem, som lagen icke gjort till
Ständer, blef folket dristigare och gäsningen märkligare.
Friheten att döma, ledde naturligen till friheten att ogilla,
och friheten att ogilla, till en färdighet för den påföljande
förändringen."
Wilhelm af Hessen, Konungens bror och den utsedde
thronföljarens far, hade någon tid förut varit i Stockholm,
och som han fann, att Konungen ej nog allvarligt ledde
intrigerna, organiserade han en Geheime-Conseil, hvartill
personer utsagos, som alltid skulle observera Konungen
aflös-ningsvis. Genom dem skulle sakerna styras, alla embeten
och tjenster tillsättas. T. hade fått anbud att vara en af
dem, hvilket han undanbad sig. Alliansverket hade utförts
efter Prins Wilhelms plan, hvilket ännu mera ökade hatet
emot ministèrcn, helst holsteinska huset hade många vänner,
som med ovilja sett Prins Wilhelms beställsamhet. Härtill
*) Kongl. Maj:ts Circulair-Bref till alla Landshöfding» af d. 22
Mars 1736.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
