Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x 135 Tessin, Cail Gustaf.
v. Burg, sedan General-Major i holstein»!, tjenst, men
hnfvud-sakligen holsteinska Ministern Pechlin, som utdelade mycket
penningar. Sedan i Mars 1743 thronföljarevalet blifvit
uppskjutet till cn lägligare conjunclur, hvarvid Birkenfeltska
partiet, dit T. och Frankrike hörde, tappat, men det
danska och holsteinska hållit ihop, fann det Birkenfeltska
råd-ligast att kasta sig pä holsteinska sidan, ingick fred med
det partiet och röstade för Adolf Fredrik, hvarigenom det
danska blef underlägset.
Vid T:s företräde på Fredriksborgs slott i Danmark d.
Juli 1743 yttrade sig Konungen: "Vi pastaaer fra den
Czariske og Kongl. Svenske Siide at blive forvissed og
be-trygged saavel for den decl i Holstein vi besidder, som og
for det furstelige bans Czariske Maj:t tilhörende, nemlig at
faa begge til og udi perpetuel possession; i vidrig fald ere
vi foraarsagede at tage saadane precautioner, som
tilstrec-kelig ere til voris öyemerke og billighed." Kronprinsen
yttrade: "Vi ere alt overbeviist om den Svenske almues
höy-agtelse og velmenende om os, hvilken i tide skall erkendes.
Vi veed og Begeringens slette Opforsel, som vi ey heller
ved Leylighed skal forglemme." T. svarade Konungen, att
man skulle göra allt möjligt för att förmå Adolf Fredrik
att afsäga sig sin arfsrätt på Holstein. Fredrik I hade sjelf
skriftligen underrättat honom om Sveriges brydsamma
ställning efter kriget och visat huru mycket det nu berodde på
bonom att lugna norden genom afsagelsen af sin eventuella
arfsrätt på hertigdömena och ett utbyte af denna rätt emot
någon förmån i Sundska tullen. T. sände Palmstierna till
Eutin att underhandla derom; men Adolf Fredrik svarade:
"Det vore att gå den närmare arfvingen, Ryske
thronföl-jaren i förväg; Danskarne ville skrämma honom; de kunde
med deras redan tömda tillgångar ingenting företaga."
Mellertid rustade Danskarne starkt och Sveriges fiende
Bestucbeff var Ryska ministèrens hufvudman. I Köpenhamn
hade T. *) att öfverlägga med Korff, B:s personlige tjenare,
*) B:s personliga hätskbet emot T. härledde sig från Preussiska
Konungens beskyllning, i T:s närvaro, framförd till B:s bror, att
B. tagit mutor af England. B. trodde, att denna chikan var en
uppgjord sak mellan Kungen och T. Jfr Portefeuille, I. 9i5. Deremot
beter det hos Voltemat III. 43, att Ryske Residenten i Lübeck,
Witting, bror till Majoren i Sverige, i Köpenhamn löpte med sqvaller
mellan T. och KorlF, hvaraf första orsaken skulle uppkommit till
brouilleri mellan dessa herrar och deras hof. W. beskyllde T. att
ha fört falskt protokoll i conferenserna med danska Ministrar. lian
III O CH. LEX. XVIII. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
