- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 18. Tannström-Törnflycht /
132

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

T b s g i w, Carl Gustaf.

stèren der illa till mods öfver hennes ovanliga fetma,
fruktande att inga ättlingar vore att påräkna af detta äktenskap.
De befarade, att deras egen Prinsessas förmälning med
Sve-Tiges thronföljare skulle dit öfverföra arfsrätten, i händelse
denna sednare förbindelse blefve fruktsam, men icke den
förra. Sålunda besinnade man sig i afseende pä det
föreslagna äktenskapet mellan Adolf Fredrik ocb danska
Prinsessan; ocb när med afslutandet i denna punkt drog ut på
tiden, och sakernas ställning i Sverige påkallade
skyndsamma utvägar att befästa Adolf Fredrik, genom alla de
medel, som lofligen kunde tillilas; så skref T. bem, att det
vore säkrast slå giftermålsförslaget med danska blodet ur
bågen, ocb i stallet vända sig till Preussen, der han
tillstyrkte Gyllenborg att låta Rudenschöld sondera tänkesättet.
Rådet följdes. R. bragte underhandlingen ä bane och till
önskadt slut, med den skicklighet, som deii liden
charak-teriserade svenska diplomatien, och T. gaf, såsom svensk
Amhassadeur, den officiella stämpeln åt deuna vigtiga
stats-handling." *).

Ändtligen afslöt T. d. 24 Fehr. 1744 förlikningen mellan
Sverige och Daumark. Men under öfverläggningarna derom
hade T:s ovänner i Stockholm gjort hans underhandlingar
misstänkta såsom egenrådigt förda utan delgifvaude åt Ryske
Miuistern. Han fick derföre i Sept. 1745 en erinran frän
sin Konung att närmare rädföra sig med KorlF; hvilken,
eburu författad i de lindrigaste ordalag, syntes kunna
innebära tvifvelsmål ej blott om den propositiun som skulle
göras, utan ock om bela hans personliga credit. T.
begärde derföre d. 10 Oct. sitt afsked**). Ständerna yttrade då
sin önskan, alt K. Maj:t ville söka förmå T. alt qvarstå i
tjenst åtminstone till nästa riksdag, hvilket skedde i en
smickrande förklaring. Nu kom bärtill, att Ryska hofvet
begärt få del af conferens-protokollerna in extenso; men T.
fick instruction att med allehanda förevändningar förhala ti-

*) I De la Gärd. Arcli. XVII. 100 uppgifves, att T. aldrig var
för danska giftermålet, utan "visste ganska väl att detournera detta
for att få en preussisk Prinsessa, hvars broders humetir och system
svårligen kunde skiljas från franska afsikterna* befrämjande."

**) Uan sade sig "afvakta K. Maj:ts nåd. demission med så
mycket större förtröstan, som ban förnummit, att det embete ban i
Can-cclli-Collcgiiim beklädt vore ål en värdig Rådsberre anförtrodt." T.
satt i Cnncclli-Cijllegium endast 1724 — 27 såsom Cancelliråd ocli
1742 — 45 såsom Itiks-Cancelliråd. nan var således icke, såsom
Geijer skrifver i Gustav. Papp. I. 24, Cancelliråd vid
Riksråds-utnämningen 1741.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/18/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free