Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tessin, Carl Gustaf.
107
Uti ifvern kullstött en stol; att lian vid afresan den dagen
från Ulriksdal tagit afsked af alla och utdelat penningar *)
etc., hvarjemte likväl H. Maj:t erinrade sig, att honom
äfven voro undfallna några vivacités. Denna berättelse blef
likväl sedermera desavouerad och en annan gifven **). Vid
hörjan af 1755 års riksdag ingaf T. till Secr.-Utskottet en
utförlig redogörelse ej blott öfver sin uppfostringsplan
såsom Prinsens gouverneur, utan ock öfver allt hvad vid
ut-utöfningen af detta uppdrag honom mött ända till och med
händelserna på Ulriksdal.
På ett belt annat sätt beskrifver Gustaf III i sina 1765
författade, af Geijer bland Gustavianska Papperen införda,
memoirer T:s utbrytande öppna ovänskap med hofvet. Men
först må vi höra huru Hr Montgommery anf. st. bedömmer
dessa memoirer: "Det kunde väl synas, att hvad den
snillrike Gustaf III, sjelf upphöjd öfver partiinteressenas
biaf-sigter, om sin samtid och de deri verkande personerna
meddelar, borde vara fullkomligt trovärdigt och oensidigt. Meq
vid ett noggrannare öfvervägande af de förhållanden, hvari
ban befann sig, de personer och den höga personlighet
isynnerhet, hvaraf hans omdöme, helst i ungdomen, berodde,
skall man finna, att ban kunde vilseledas och blef del också.
. . . Det var för honom långt ifrån icke lätt att genomtränga
den dunstkrets eller lyfta på den slöja, hvarmed hofvets
personal å ena sidan och partiåsigterna å den andra på allt
sätt sökte dölja sitt sanna anlete och sina verkliga syften....
Redan tidigt, vid ett tillfälle, då det var ännu en gång fråga
om att ombyta gouverneur för honom, sade T.: "Om jag ej
bedrar mig, så gouvernerar II. K. H. sig härefter sjelf. Vår
tillkommande sällhet beror sä mycket af denna vår älskvärda
herre, som dess ovanliga nalursgåfvor nödvändigt måste göra
honom antingen till en ypperlig eller högst farlig regent.
Mina ögon äro i grafven murknade innan doinstiden infaller;
men Sveriges välfärd ocb den Furstes heder, öfver hvars
barndom jag vakat, äro mig ]öfliga omsorger, så länge
andedrägt ur min mun går." En lärare, som så förstod att
uppskatta sin höga lärjunges egenskaper och som så vårdade sig
om hans och Sveriges väl, kunde icke vara och var ej eller
likgiltig för samma K. lärjunges hjerta. Sådant var ock för-
*) "Ej besynnerligt, då ban för alltid lemnade hofvet, att han
tog afsked och gaf drickspengar." M.
•*) "Detta sednare, emedan T. gjorde flera anmärkningar vid den
första berättelsen, hvilkas rigtighet ej kunde förnekas." M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
