Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thomander, Johan Henrik (tillägg) - Thorild, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Thorild, Thomas.
tager han bland andra denna: "Efter min mening skall man
betrakta alla nyheter till förändring både i kyrkan och staten
som ganska farliga. Vi bore, hvem nekar det, med flit
fortfara och söka det sanna och rätta. Men om vi med skäl
misstänke, att våra förfäder icke hafva insett all sanning,
sä skole vi äfven påminna oss städse, huru lätt också vi irra
oss i våra förslag till det som kan vara bättre än deras
ha varit."
THORILD, THOMAS.
Sedan Atterbom så mästerligt, så fullständigt ocb så
från alla sidor belyst denne den svenska vitterhetens
Lessing, blifver föga mer för den efterföljande biograpben
öfrigt, än att förvandla den i Lebensgrösse målade bilden till
ett miniatur-porträtt. Det ligger i sakens natur, att
oändligen mycket måste uppoffras genom en slik transposition,
om den än verkställdes af en vida skickligare band än vår;
vi önska blott att likheten ej måtte gå förlorad!
Thomas Thorén — sådant var hans fädernenamn —
föddes d. 18 April 1759 på hemmanet Blåsupp i
Svarteborgs socken uti Bohuslän. Hans föräldrar, Kronolänsman
Jöns Olsson Thorén och ßärta Thomasdotter, gingo tidigt
ur verlden och hade intet arf att efterlemna åt sina barn,
bland hvilka Thomas var yngste sonen. Denne upptogs då
och hölls i Kongelfs skola af äldste brodern, Gasseur och
Tygskrifvare på Bohus fästning, ehuru sjelf fattig. Efter
hans död, 1772, fann den fader- ocb moderlöse en ny
fader i skolans värdige Rector, Anders Tranchell, som,
förmärkande lärjungens utmärkta anlag, underhöll honom i tvenne
år i sitt eget hus, och förskaffade honom året derpå, efter
ynglingens afgång till gymnasiet i Götheborg, fritt bord hos
sin broder, då varande Gasseur, sedermera Directeur i
Ostindiska Compagniet.
År 1775 Student i Lund höll Th. inför Götheborgs
Landskap ett Tal, hvaruti man redan träffar en afgjord
originalitet ocb frö till den Naturalistiska lära, som
sedermera utvecklade sig hos honom. År 1779 finna vi honom
i Stockholm, och 1782 blir han af allmänheten känd som
författare genom sin af sällskapet Utile Didci belönta
skaldedikt Passionerna. Men då Sekreteraren (Kellgren) i
annon-cen om belöningen påpekade åtskilliga brister, till hvilka
ock räknades "ett orimmadt daktyliskt versslag (hexametern),
stridande mot den i Vitterheten allmänt godkäuda Smaken",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
