Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Troil, Uno von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T n o i r , Unn von.
at ny mur och trappa af buggen sten, jemte flera
prydnader inuti kyrkan, såsom förbättrande af Gustaf l:s och
Johan Ill:s grafchor, inrättandet af nya fönster, läktarncs
borttagande m. m. tillskrifvas denne Erkebiskops "goda smak ocb
verksamma åtgärd."
Sin patriotism fick T. bäst tillfälle vid riksdagarne att
ådagalägga. Vi ha sett ett prof af hans konnngskbet vid
den första ban bivistade. Ett ytterligare ma bemärkas vid
1780 års riksmöte då ban var sitt Stånds Talman i den sjuke
Mcnnanders ställe. Han yttrade då bland annat i talet till
den åttaårige Kronprinsen: K. Ständer se E. K. H. lemna
sällsynta vcdermälca af hjertats godhet, snillets eld
... hjertat intaget af vördnad för Gud, till hvars afbild
på jorden Försynen en gång ämnat E. K. H. Vid
riksdagen 1780 visade ban mera takt och jemväl cn utmärkt
frisintbet, i det ban, dä det gällde Säkerketsactens
antagande, förklarade det han ej ville vara den förste Erkebiskop
näst efler G. Trolle, som förrådde sitt fädernesland. Han
blef då med hot, som ej rörde hans person utan embetet
för alltid, arresterad pä sitt rum och var således ej med
på rikssalen då Säkerhetsacten antogs. Han var, yttrar
Bruzelius, far ärlig att 1780 främja den kungliga despotismen,
men för svag att göra den uppenbart motstånd. Svagheten
skulle då ligga deri, att ban, då han ej af Konungen kunde
förmås att återkalla det manliga ordet, bad om lof att få
anmäla sig sjuk, så att ban ej infann sig vid audra hemliga
sammanträdet hos Kungen ej heller på rikssalen då det
"riks-förrådande" beslutet skulle fattas. Lindblom höll sig
deremot frisk och företrädde Erkebiskopens plats. Finare och
uddigare är det omdöme, som förekommer i en partiskrift
från den tiden, deri det säges, att Erkebiskopen tog
föresatsen, att ej antaga Säkerhetsacten, som en Romare, men
utförde sitt uppsåt som en Italienare. — Föröfrigt var
ban vid denna och de följande riksdagar, lian upplefde,
såsom sig borde, sitt Stånds Talman.
Ej långt efter 1702 års riksdags slut kallades ban
tillbaka till hufvudstaden af den sorgliga pligten att närvara
vid sin konungslige välgörares dödsbädd och fästa hans stoft
vid jorden. På detta sorgeår följde jubelåret 1703. Det
kan synas underligt, alt de kungliga förordningar, genom
hvilka T. anbefalles firandet af jubelfesten, äro af honom
sjelf contrasignerade. I sitt program redogör ban i korthet
för kyrkomötenas historia i Sverige före och efter
reformationen. Hans hufvudsakliga ålgärd vid denna fest var alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
