- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 19. Ubechel-Wallmark /
139

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Wachtmeister, Carl Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wachtmeister, Carl Adam. 150

C. S. O. m. St. K. «. fi. öfverbefälhafvare i Stockholm d.
3 Juli 1783.

Deuoe Baron C. A. W. ansågs jemte General Duvall för
Riddarhusets af v. Presid. Stjerngranat (se dennes biographi)
ledde Chefer 1780. Han var, enligt Hamilton, "af ett
o-klanderligt vett, ypperligt umgängessätt och rätt god
Militär." Sin namnkunnighet förvärfvade ban d. 20 Febr. 1780
eller de följande dagarne, då ban, såsom Kronprinsens v.
Gouverneur d, 5 Mars nedlade denna sin befattning och d.
12 Mars ett indrägtigt reg:tes chefskap*’), mistande
derigenom 10,000 plåtar, och detta ehuru ban saknade en större
enskild förmögenhet, sedan han, som, enligt H:n, var en god
talare, förande med mycken redighet sanningens språk,
förgäfves talat mot Säkerhetsacten och sökt förebygga
arresteringarne. "Detta vann bonom adelns yppersta förtroende,
hvilket ban dock ansågs svika" den 27 April 1780,
"Svenska fribetens sista dag", enligt Hamilton. Det var då Baron
W. först tog till ordet, när Kungen föreslagit bevillningen
pä obestämd tid d. v. s. bevillningen förvandling till
grundskatt. W. yttrade, att ban omöjligen kunde bifalla
Kungens proposition, utan med förbehåll, att det ej skulle tjena
till prejudicat och med reservation af hela Ståndets
rättig-bet**). Detta var visst, skrifver H:n, att reservera sig sina
fötter, med afsägelse af rättigheten att gå. Den sluge
Regenten sade nu till Riddarhus-Sekreteraren: Skrif, att adeln
bifaller propositionen om bevillning till nästa riksdag, men
ntan att det länder till prejudicat och med reservation af
all sin rätt. Baron W., heter det vidare bos Il:n,
förstörde således på en minut allt hvad han på två månader
uträttat med stora uppoffringar. Baron W. föreslog nu
proto-kollernas tryckning, hvartill monarchen gaf solenniter sitt
bifall i bela adelns närvaro. Detta blef dock först
verkstäldt efter 1800 på Jakob De la Gardies förslag. Man
måste erkänna att — om facta, påstådda af anekdotister,
erkännas bevista af historie! — K. Gustaf öfvergick sin läro-

*) Konungen sökte förmå bonora att återtaga sina
afskedsansök-ningar, men då AV. utvecklade nya skäl, inföll Mungen: Jag tror ni
vill äfven öfvertyga mig att jag bör taga afsked. (Brown

**; Detta enligt Gr. A. L. Hamiltons uppfattning. Hans son Gr.
G. AV. H. citerar dem i talet d. 16 April 18U3 (derom nedanför)
efter de tryckta protokollerne: AV. förklarade, att han underkastade
sig makten, ty styrkan kunde betaga honom hans rättigheter; »neil
hans fria bifall kunde ej aftvingas eller hans öfvertygelse förändras.
Dessa uttryck synas ba vid justeringen tillkommit på AV:s dictaiueu;
men de förra vara de i Ögonblicket mundlligen begagnade.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:30:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/19/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free