Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien af U och W - 2. Ulfåsa-ätten, Birgitta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U lfäsa-ätten, Birgitta af.
339
och geni gifvit hans syner ett för vetenskapsmän
betydelsefullare innehåll *)■
Framom sin tid steg Birgitta i stort genom att i sin
devotion främst vända sig till Christus i stället för den heliga
Jungfrun eller andra helgon. Derigenom är hon reformationens
morgonrodnad. Hennes fader vill väcka tanken på S.
Tri-nitas och S. Virgo; hans consobriui irra för S. Erici Regis
& martiris mlracnlösa kraft; hennes bror ser i sjelfva
dödskampen S. Maria; ineu Birgitta stiftar en ordo S. Salvatorls.
Christus ter sig ottast rör hennes blick, i hänryckningens
stunder, omkrausad ar englar. Hon nitälskar med tramgång
rör Bibiens öfversättande på folkets tnngomål, och mer än en
Bibelverslon uppstod i våra Blrgiltiiierkloster. Så uppgick
reformationens morgonstjerna. Då Luthers röst först hördes,
eröfrade den så hastigt sinnena i vårt land, ty Bibelversioner
kunde fiunas 1 de inflytelserikaste lekmännens händer, Biblen
kunde läsas ar qvinnorna!
Många Bibelläror, fördunklade i katholicismens natt*
framtindra i hennes skrifter, t. ex. läran om tron, om Christi
förtjenst, om fria viljan m. m. (Se Sveriges Sköna Litt. 2:
p. 381.)
Och i sedlighetens fordringar öfvergick hon kanske alla,
som blifvit kanoniserade af Påfvar. Utom sitt anseende
såsom Sierska, bade hon sannolikt blifvit snarare lefvaude bränd,
än efter döden förklarad som helgon. Påtven och Kejsaren
och Sveriges Konung och Christna verldens presterskap måste
tåligt höra från hennes läppar, hvad de förnekat sina
samveten att uttala. Man minnes huru Johannes de Rupescissa
och Wicler behandlades ar dem, som läto Fru Birgitta kalla
Pårven oförmögen som en värkbrnten till det godas ulöfiiing,
en själamördare, en Judas, en Pilatus m. m., och tyste
för-drogo, när hon liknade prester vid lösa stenar i en svigtande
mnr, sjelfve tviflande på sin egen grund; dumma som åsnor,
lättsinniga som skökor, like förrädare, som förslöa sina
vapen förrän de gå ut i striden, o. in. s.
’) Man läse Professor Huss’ Aicoh. O.kron. n:o 141, jiuf. med
berättelserna huru mycket annat än alkohol kan framkalla symptomer, analoga
med dem, som tillhöra chronisk alkoholism. Biographier författare har
träffat de mest obildade, som kunnat berätta syner af ganska poetisk
pregel, ofta af stor likhet med vära s. k. siares. Fromma qvinnor, som
vid någon rubbning af helsans harmoni se syner (vi alla se ju dylika i
drömtillståndet V), kunna ofla erinra om S. Birgitta, ehuru hon utan
tvifvel öfvergår alla qvinnor, som täflat pà denna bana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
