Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wanochius, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
WANOCHIUS, ANDERS.
VI anföre nu ett äfven för den Järda allmänheten
säkerligen okändt namn. Och likväl är mannen en i vår
lärdomshistoria ej förbisedd tidsrepresentant, både der Sveriges
philosophiska och theologiska utveckling är i fråga. I vårt
enda försök till en Svenska Philosophiens historia, ett
förtjenstfullt verk af L. Hammarsköld, se vi A. Wanochius
upptagen bland "Skolastiker — C. Melanclitonske,’’1 samtidig med
Thomasius, Shaftesbury, J. A. Comenius och Wolf, liksom
Mich. Gyldenstolpe stäld, jemte Grotius, Pufendorf, Bayle
och Hobbes, samt Thurouius jemte Spinoza och Locke.
Framställningen af Wanochii system möter p. 78—81. Och i den
förträffliga biographien öfver Biskop Gezelius d. y. af J. i.
Tengström se vi A. Wanochius vid Gezelii sida i den gamla
Orthodoxiens sista kamp mot den så kallade Pietismen,
hvarigenom W. inflätat sitt namn i Svenska theologiens historia.
Hans akademiska afhandlingar äro ej mindre än 77.
Titlarne upptaga 7 sidor i Lidéns och 4 sidor i Marklins
dls-putationskalalog. Och med detta allt är och säkerligen,
oaktadt vår åtgärd, blir Professor A. Wanochius förgäten af
efterverlden, liksom af den närvarande tidsåldern.
Vi böra dock fylla hvad som Hammarsköld och
Tengström kunna anses hafva gjort till vår pligt. Allmänheten
har sin rätt att förbise eller glömma.
Wanochii lefnadsöden äro ej märklige. Han föddes 1851,
blef student i Abo 1669, i Upsala 1673, disputerade pro
gradu i Åbo 1678 under Sam. Gyldenstolpe de Solduriis och
blef der magister 1679, presiderande om
imaginationsförmå-gan i menniskan 1680, blef Akademisekreterare 1681,
framhöll 1 sin katheder historien med hänseende till deflnitio,
di-visio, quæstiones & canones s. å. Framställde en examen
corporum simpiicium, "plockande vigtigt satser i
vetenskapens doftande örtagård" 1682, betraktade eden ur
historisk-politisk synpunkt och elden ur physisk 1684, utgaf en slags
kritik öfver det rena förnuftet (diss. delineans indolem rectæ
rationis huinanæ), philosopherade öfver lagarnes, särdeles de
borgligas, väsende och natur, undersökte reutefotens
böjd-mått och krigets tillåtlighet 1685, belyste samvetets
philosophi och fråga om Adiaphora i moralen 1686 samt den
ethiska Ironien 1687,- blef Philos. pract. Professor s. å. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
