Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Xandersson, Thord - 2. Xandersson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Xandehssois, Johan.
adlandet mera anseende lnoin biurarcliieu, åberopade
prelaternas bön.
Bergil anmärkning, att Thord Sandersson sjelf "ännu
icke måtte haft några särdeles meriter efter inga iocka
saker omröras i adelsbrefvef," är ett drag af vår vittra stil för
ett sekel sedan.
(Källor: Bcrgii IVya förràil af äldre och nyare handlingar rör.
Nordell|| hiät. 111. st. — Lagcrbringa och Dalins Sv. R. H.)
2. XANDERSSON, JOHAN.
Upsala Mötes beslnt undertecknades af Johan Xandersson
till Finnerdnger bland adlen i Upland. Som han af sina
samtida skrefs Sandersson, och vi blott känna en adlig slägt 1
Sverige med det namnet, den som adlades 1431, sakna vi ej
skäl att sammanföra både Thord och Johan Sandersson under
namnet med den stafning, som träffas, der en underskrift
manu propria måste autagas, om vi ej skola förklara det
tryckta Upsala mötes beslnt hafva falska namn. I
Stlern-mans Höfdingaminne 2: 278 se vi 1 serien af Fougtar,
Ståthållare, Landslwfdingar och Gouverneurer öfver
Wcster-Norr-land en tid efter det Lars Olofsson Björnram till Isnäs och
hans son Mårten Larsson Björnram 1 Svartvik här haft den
Kongl, befallningsmakten, cn Joh. Sandersson till Finnerånger
Intagen, kallad Riddare, anförd 1584 och 1585 såsom Fougte
i Gestrikland och Kongl. Maj:(s Befallniugsraan 1 Gefle,
efterföljd ar cn Joh. Larsson 1590. I Hulphers Gestriklands
beskrifning p. C kallas äfven den sednare Björnram, der Joh.
Sandersson ock införes, efter Alrots disp. de Gestricia 2: p.
10 och Bælters disp. de Helslngia 1: p. 39. Men Baron J.
A. Posse har meddelat Ref. utdrag ur Hiksregistraturen, som
visa att vår Xandersson äfven efter 1590 innehaft embetet.
Hertig Carl skref d. 7 Mars 1593 (Riksregistr. B. fol.
33) från Upsala till "Johann Saudersson" angående menige
mans i Hambrunge socken undfåugne befrielse att samma år
utgifva hjelpetjära. Der yttras t slutet af brefvet till J.
Xandersson: "J skole fördenskull rælte edher tercfter och
Icke kräfje dem derföre." Den 8 Mars skref Hertig Carl
till samme J. Xandersson från Upsala, hnru bönderna från
Gestrikland hade besvärat sig deröfver, att några socknar
voro lagda till Garpenbergs bruk och några till Gefle
skepps-byggning, föregifvande, att de tcke förmådde framföra det
virke, som var pålaggdt dem att den vintren framföra. Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
