- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
93

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ziegler, Jacob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93 Ziegler, Jacob.



fnnnit nödigt att för denna vanvård söka förstara Konungei*.
Sjeir ursäktade han sig t ett utförligt bref af d. 1 Aug.
1538 t:ll Nils Månsson, en student t Wittenberg, hvilken
upplyst sin Kung, att uraktlåtenheten väckte cn stor
uppmärksamhet bland alla lärda inän utrikes. Kungen
åberopade alt ban icke hunnit, så öfverhopad ban varit med
göromål, dervid han väl sjelf bäst kände, huru lina kunnat
låta dem, han giTvit "maklsbref, efter bästa förslånrl sköta
sina åligganden, då väl de små bestyren ej skulle så
betungat honom, att han Icke kunnat medhinna de riksvigtigu.
Sannolikt nämner ban dock ej hufvudskålen Eu Akademi
hade blifvit en myndighet, som kunnat något betyda jemte
eller mot honom. Han fann svårt alt nn draga ens med
reformatorerna, som ej velat utbyta Papismen mot
Cæsareo-paplsm. De skulle blifvit svårare att hålla 1 späkt den stund
de talat t ett Universitets nainu, och då en lärd Corporation
ledt tänkesättet i landet. VI neka ej, att vid stora reformer
1 frihetens intresse, Dlclatorer alltid visat sig oundgängliga,
som ensamme rått taga friheten om händer, då hela den
öfriga generationen, som blödt för friheten, rålt trösta sig med
tanken: för efterkommande; men nog blef en 40-årig regering,
såsom ett öfvergångstillstånd, såsom cn nödvändig diclalur, väl
lång. Gustaf erkände del 1538 oclt klagade då, liksom 1 brefvet
till Nils i Örebro, bitlert öfver sitt okunniga folk, siue Ölebenglar
och den skröpliga handel och polilia, soin deraf följde, den brist
på språkkunskap, som var hinderlig i sjelfva
regeringsären-dernas skötsel ni. m., och begärde att sludeulen skulle skaffa
honom en förståndig man, den både med räknepenningar och
1 siffrorna, desslikes på mynt 1 allehanda räkenskaper rätt
förfaren vore, och alt denne måtle med det allcrförsta komma
hit in 1 riket; hvad besolduiug, Nils lofvade honom, skulle
obrottsligt hållas.

Och Nils Månsson gick sannolikt med den frågan såväl
som med en följande 1 brefvet om en Informator åt Prins
Erik, till sin lärare Luther, hvilken nogsamt varit bland de
lärde män, som förundrat sig att hans lärjunge, Sveriges
Kung, ej hade ett Uuivcrsitet i verksamhet — Luther, som
dock hade fördel af bristen. Ty det var otvifvelaktigt
Gustafs bästa skäl, att han emellertid kunda få sina qvicka
unge män undervisade ar Luther och vid andre i
refurma-lionens grandsanningar trogne utländska högscliolor, i stället
rör hos desse inländske lärare, hvilka Kungen snart måste
döma till döds, sedan de genomfört reförmatiouen, liksom[han,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free