- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
202

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åström, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

|202

ÅstrOm, Johan.

nära trettio <1r senare yttra: "Det tidehvarf vi upplefvat och
1 hvilket vi ännn lefva . . . har kallat sig upplysningens,
men borde kallas tviriets; det har blifvit utmärkt med det
stolta namnet: förnuftets myndiga ålder, men ej gifvit andra
prof på sitt myndighetstillstånd än mer och mindre dristiga
försök att uedrifva, på en främmande jord förflytta, tösligea
ombygga och nyinodigt omskapa sanningens gamla helgedom,
och gifva den väktare efter sitt sinne." Dock behöll han en
förkärlek för den vetenskapliga bildning, som kanske
bidragit att bevara honom nndan svårare förvillelser, och då han
fyratlo år senare än då han arbetade i Läsning i blandade
ämnen framstod att protestera emot Straus’s mytbiska
förklaring af evangelierna (år 1841), försvarade han Kant emot
anklagelsen att hafva velat tyda kristendomen till en blott
moralisk religion. "Kants tanke härom kan väl vara undtr
kristendomens ståndpunkt, men diktad är den icke; ty den
saknar icke sin grnud 1 menniskans högre förmögeuheter ocb
deras perfektibllltet"

Det anseende Åström åtnjöt, kallade honom, hvilken man
ansåg vara "bland de föga talrika personer 1 detta land som
vilja vara nyttiga för blotta nyttans skull,"*) till deltagande
1 alla de mångfaldiga reformförslag för kyrkan och skolan
som framstodo under den tid J. A. Lindblom var erkebiskop,
och till en del förtidigt genomfördes. Man ansåg sig
öfverallt behöfva honom, utan att han någorstädes erbjöd sig sjelf:
likväl uudamlrog han sig ej annat erbjudet förtroende äu till
riksdagsmannakallet, hvilket han blott eu gång, 1815,
emottog. I katekes-kommitteens arbeten, till hvilkens ledamot
hau kallades 1807, deltog han. I bref till sin hustru klagade
han skämtsamt att komuiittéens ledamöter (Lindblom, Dabl,
Åström ni. 11.) "arbetat som trälar i Ödmanns badstuga alla
dagar, både för- och eftermiddagarne .... Och jag tanker
bara som Boethius, hvad få vi för det? Den stora »rau att
harva varit med — och den stora harmen att få sjunga den
tröstepsalmen: Allt arbet’ är nu fåfängt här." Vid nya
band-boken 1811 synes lian icke hafva lagt hand,om icke att han
berättas hafva skrifvit det företal som åtföljer den,
nuder-tecknadt af^erkebiskop Lindblom, hvilken stnudom lärer
hafva anlitat Aströms penna för de skrifter som 1 hans uatnu
borde^ utgå.

Är 1811 kallades Åström till utlåtande vid den fråga om
förbättring af Sveriges läroverk, som då väcktes af bröderna

*) A. G. Silverstolpes ord till Åström i bref af d. 7 Okt 1S11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free