Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ängel, Folke Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
3. ÄNGEL, FOLKE JOHANSSON.
Vt lara Törst känna Folke Ängel som Archldlacon 1
Upsala, men kunna sluta att lian förut varit Kanik vid det
Collegium Canonicorum secularium, Erkebiskop Jarler stiftade
vid Erkebiskopssätet i Gamla Upsala, ocb hvarvid Jarler
önskade få anställa bögbördade och rika ynglingar, som
vnn-nits för studierna. Då de öfrige Kanlkerne väl oflast bodde
Vid siua prebeuden och Inkommo till Domkyrkan på
Erkebiskopens kallelse, skulle dessa bo qvar vid den
Prestbildnings-austalt, stiftet bestod sig i hemlandet. Då ett Archidlaconat
sedan stiftades, tillträddes det först af Fulco fil. Johannis
Angeli*), dervid han Ock en lön af 36 marker penningar,
hvilka Perlugskiöld skattar till 2,928 R.-dr (neral.
sllfver-Caroliner). Härtill bidrog Stockholm, hvar bonde i Attunda
(med 2 pggr), 14 socknars kauiktionde, 5 markland jord 1
Gamla Upsala, Halinge, såsom annex till Folkes prebende, deraf
vlcarlen llck 1/3 och Folke 2/3. .Sv. Dipl. rno 414. Sällan
har en lön bättre användts. F. Ä. Insåg att Gamla Upsala,
liggande aflägset från vattendraget, aldrig kunde bli annat
àn en bondby och beslöt att lefva och verka för
stiftsresidensets förflyttning till Ar-os eller imynningtn, der Fyrisån
kringsvallar den sedan så bekant blifne studeutbolmen. Der
var det Gamla Upsalas Birca eller Köpmansstad och hamn.
Elden hade härjat den, så att man behöfde hjelp för
återuppbyggande. I Regist. Ups. p. II säges uttryckligen, att
Folke som Erkedjäkne skaffade tillåtelse att flytta
stiftsresl-denset till Nya Upsala (procuravlt llcentlam translatlonls
sedls ad novam Upsaliam). Påfven gar 1263 sitt bifall till
det visa rörslaget. Sannolikt hemkom Folke trån Rom med
denna tillåtelse jemte de i Oct. 1263 ulgående Påfvebullorne
’) Som Archidiaconus begagnade Folke ett sigill, deri man ser hanj
"fädernes slamvapen", enl. Peringskiöld, cn ängel i en aOång stämpel,
med en vinge lyftad och en sänkt, med inskrift: .Sig. Futconis Filii
Johannis Angeli, hvilken stämpel han sedermera behöll rid den större
embctsklämman. I dess "fingerguU" var äfven stamvapnet ett
änglahuf-vud med uppslagna vingar utsatt, hvilket under tiden brukades till
rygg-sigill. Men som Erkebiskop förde han, säsom då vanligt var, sin egen
bild, sittande på biskopsstolen i, hvad Peringskiöld kallar, sin PåUiga
drägt med omskrift: Fulco Det gratin Vpsaliensis Archiepiscoput.
Skref sig ock Fulco miseratione divina Archiep. Ups., hvaraf klarligen
följer, au Dei gratin betyder miseratione divina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
