Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Johannes dictus Angelus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3U4
252 A iv a el, Johannes.
ge "the Ænglere vapen." I hans Sigill (se Mon. Uller. p.
79) ser man en Ängel stående på en sexuddlg stjerna och
deromkring låses: S. Johis Erlandssun dicti Angeli. 1311 d.
30 Jnn. biföll Biskop Israel en öfverenskommelse mellan sin
broder Dominus Johannes, dictus Angelus och Erkeplskopen,
rörande ett gods i Telge. S. å. d. 5 Ang. biföll han
förflyttningen af Morbrodren Magni Vlcaria från Sigtnna till
Upsala. 1314 d. 12 Jan. har Johannes dictus Angelus
skrifvit sitt testamente, väljande sin graf 1 Upsala Domkyrka t
S. Eriks kapell, gifvande kyrkor, kloster och fattiga af sina
egendomar, dat. Olnstrnm. Han var redan död d. 21 Maj
1314; Gift med en Ingeborg (Dipl. S. n. 1456); men barnlös.
Hos honom synes den egendom genom arf hnfvndsakligen
samlad, hvilken tillhört Joh. (1) Aogelus och Hertiginnan
Benedicta Folknnge och ej öfvergått till kyrkan eller
bort-glfvits till enskilda. Af Joh. (1) Angell söner nämnes
ättlingar blott af tvenne, Carl, der nrknuden dock kräfver
granskning, och Erland, hvilkens son dog som kanik. Magnns bar
en, möjligen 2 söner, men som äro kaniker (ej nämnde bland
arfvingar) samt döttrar och en dotterdotter, men dermed synes
hans gren hafva ntgått. Åtminstone ärfves han, som ärft
bröder, af systren Catharinas son Joh. (6) diet. A., som
också lär rikligen begåfvats af en bror och en morbror, hvilka
voro Biskopar, en farbror och en morbor, som voro
Erkebiskopar, en morbror och en knsin, som voro Kaniker, så att
ej underligt är, om den siste Ängelns är rik på gods.
el exsecutioncm af jura pontificalia, undertecknande brefvet: Jo. Ang. Ap.
Commissar. qui supra M: p:a (Johannes Ani/elus, Apostolicus
Com-missarius q. s. manu proprla).
Om vi ock ej insätta denne Johan Angelus i den Svenska
Erkebi-skopsserien, ehuru många der ingått, som blott blifvit utvalde på samma
säll som han, så må vi dock erkänna, att han bar haft stort inflytande på
Svenska furhållanden. Ansedda män hafva förklarat att Christiern M:s
protestantism främst härledt sig från hans harm mot detta sitt
Geheimeråd, som så illa använde det förtroende konungen honom skänkt. Och
denna antipalhi mot aflatshandlaren, som utförde penningar ur hans
riken, födde sympathi för Luthers lära. Så blefvo Christiern» anhängare
Uibelöfversättare och Bibelutgifvare.
Johan Angelus fick, anmärker man, ersättning för
Erkebiskopsvär-dighetcn i Upsala, när han först blef biskop i Novara och sedan
Erkebiskop i Milano, der Erkebiskopspalatset täflar i archilectonisk prakt med
stadens berömda kyrkor — S:t Ambrosii, som först byggts till ett
Mi-ncrvatempel och S:t Lorenzos, som först byggts till ett Herculis tempel.
Vi känna ej hans familjevapen. Men Johannes var ej något
ängla-namn, så att ban ej kunde ha döpts Johannes Angelus, liksom andra
döptes Johannes Uaptista, Johannes Evangelisla o, d. Vi so att ban skref
sig Joh. 4j>øelus, ulan tillägg af Arcimbold.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
