Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öberg, Hans - Ödel, Anders Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
o del, Anders Svensson.
Skrifter: Strödda anmärkningar öfver den nya Läran och den gamla,
egentligen föranledda af Tybecks skrifter, Sthm 1827. — Några ord
om Statskyrka, Religionsfrihet, Rationalism, Catholicism, Anabaptism,
Liberalism och Svenska Presterskapets göromål och befordran Malmö
1852.
(Källor: Lunda atlfumatrikel. — Enskilt bekantskap.)
—N.
Ö D E L, ANDERS SVENSSON.
Om Anders Svensson till Walsnäs känna vi ej något,
förrän en Anders Svensson, ädel och välbördig man, nämnes
såsom Häradshöfding I Redväg (vid Ulricehamn), der å hans
vägnar satt den 28 April 1615 Lars Mlchaelsson I
Finna-kambla *), hvilken Anders Svensson möjligen är samme
Anders Svensson, som vid K. Gnstaf Adolphs kröning möter
oss såsom den förste af de 2 härolderna d. 12 Oct. 1617.
Dernäst träffas rörande honom ett bref af K. Gnstar Adolph
dat. d. 30 Maj 1619, hvilket Loenbom, såsom "märkvärdigt,
utgaf 1 sina upplysningar 1 Sv. hlst. 3 D. mo 8. Det är
skrifvet till Nils och Måns Kyle. Den kunglige trotjenaren
Anders Svensson hade låtit Kongl. Maj:t förnimma, att han
var sinnad med Gud och äran värfva och begära dessa
herrars broders Sal. Knut Kyles dotter till hustru och
Konungen ville så mycket heldre nådeligen harva gifvit honom ett
förord hos Jungfruns målsmän till detta ärliga uppsåts
för-fordran, som han var Konungen en nyttig och nöjaktig
tjenare och ban sig 1 främmande land väl försörjt och ärligen
förhållit hade, så att rörmodas kunde honom eu ärlig
menniska vård vara och henne med tiden tillbörligen kunde försörja.
"Men der Eder till äfventyrs kunde tänkas honom uti ståndet
henne Icke llkmätig vara, ej eller med sådane morgongåfvor
kunna henne försörja, som honom lagligen göra borde och
hennes stånd det fordrar; så är dock Eder väl veterligt, att
del adeliga Ståndets värde och akt esomoftast icke allenast
deraf är skattadt, att man af adeliga föräldrar är född och
boren, utan den sig om adeliga dygder hafver be/litat är ofta
allenast mångom då en af adel likmätig hållen.’’’’ Han var
redan med adelig titel och privilegier betänkt och ärad
vorden, och förhöll han sig dädanefter som dittills, så knode
det tilltänkta förväntas. Alltså tviflade Kongl. Maj:t Icke
att målsmännen skulle hans ärliga begäran bejaka. De gods
’) Handl. till K. Gustaf II Adolphs hist. (af J. Hallenberg) I: p. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
