- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
362

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

ürnefot, Jacob Vif »son.

nes snart hafva ändrats. Om Jacob hade samma tanke, soin
sedan Messenius, må vi ej undra om der blef köld bos
Jacob. Han var, som vi sett, en J. Cbarlier Gersons lärjnnge,
således utan tvifvel förkastande med denne
lönnmordskasui-stiken, hvilken Jean Petit framhållit såsom en sköld öfver
Hertigen af Burgund, då denne mördat Hertigen af Orleans.

1504 i början af Februari skref Rådet, med Jacob t
spetsen och, som det synes, dikterande, till Dalarne, huru
man nu samdrägtigt korat Herr Svante Nilsson till Sveriges
rikes och rådets herre och höfvidsman, sedau denne svurit
att hålla Sverige vid lag och rått och gamla goda sedvänjor.
VI se Jacob nu på möten i Stockholm vid Michaclistiden
1504, vid Pingsten och vid Michaelis 1505, och vid Julen
skrifver Herr Svante och begår råd o. s. v., men det synes
som den värdlgste fadren nu mindre bekymrades med
riksens ärender, än förut. Då Herr Svante begärt råd rörande
eu lejd-fråga, begagnar Erkebiskopen tillfället, att klaga
öfver den tunga, honom ålaggda, rustniugeu, slutande: "Tbetta
förmöge vii Icke lenger hölle, uthan vij veltæ komme i stor
geldh och scttlæ vor sjelle i stor fare, hvilket vij Ingalunda
acthe göre paa vor ålderdom." Makten synes ej mera hafva
sin stödjepunkt hos kyrkans förste man. 1506 förordar Herr
Jacob en gång skydd åt handelsflottan och afstyrker en annan gång
att göra någon skada på Gottland, som väl kan komma titi Sverige
igen, ocb är då bäst alt få landet "oskamfærit". Deltager t
ett bref till Alexander, Kolningen I Pohlen, rörande de
Christnas förenande mot perfldissimos lllos scblsmaticos Rutbenos.
1507 tillskref Herr Svante Värdigste fadren, den käre nådige
herren, Erkebiskop Jacob, sändande Herr Sten till Salesta, att
blifva i Upsala tills han kunde få Erkebiskopens svar,
slutande: ber jag eder Nåde ville värdigas bjuda mig till eder
Nådes goda råd, fder Nåde härmed allsm. Gud befallaudes
salig och sund till evig tid. Raptirn ex Lincopla. Der hade
nemligen kommit ett sändebnd från Lübeck med ett bref till
menige Riksens Råd ocb ett till haus nåd Erkebiskopen
be-synnerligen tillskrifves Detta sändes nn till Herr Jacob.
Konung Hans bade sändt de tyske köpmäu i Stockholm
några befallningar, men Herr Svante visste ej hvilka, ej eller
om Kungen och de Liibske förlikts. Jacob var i Kalmar i
Fehr. vid herremöte och i Ang. i Deweutsösuud. Vid sista
tillfället skref Jacob till Herr Svante, buru Hr Sv. hade
lofvat Herr Thure Jönsson det första län, som blefve ledigt.
Nn var ett dylikt ledigt, dertill han förordade Herr Thure.
Konung Siglsmuud i Poblen skref vid Påsktiden till Herr Ja-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free