Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Örnskjöld, Pehr Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örn skjold, Pehr Abraham. 403
bade uppstått jemte bönderna. Desse erkände sig A 1/0 eller
1/8 ha lika god bergning som deras fäder å 1/2 eller 3/4
hemmau. Ö. lärde, enligt Hulphers uppgift, Ilesele
sockne-boar att föra ler på sandåkrar och blanda sand i spikleran.
Det låter sagolikt, att rågen härnppe kunnat ge I8:de och
20:de kornet och bvetet det 26:te. Han började med att
skänka potatis-fröa att så. Han såg innan kort potatis kring
hvarje hus och lärde folket alt nu plantera den på de stora
onyttiga sandmoarne, liksom 1 utdikade kärr och myrar, der
kärrjorden uppblandats med sand. Han ville att hvar bonde
hade ett tunnland och hvar torpare 1/2 tunnland bärande
denna matnyttiga växt. Ö. ville bereda folket arbete under
de långa viutrarne ocb dref derför starkt på linodling.
Norrländska linneväfnaden är en märkvärdighet 1 Sveriges
näringshistoria. Den uppsteg dertill ’ utan läroår, skråaga och
uteslntande rättigheter;" och det bland en jordbrukande
menighet i en aflägsen landsort. "Den ovanliga fullkomlighet
hvartill denna slöjd uppstigit, men ej, dess egentliga
nyskap-ning *), är Örnskölds verk". I N. Ångermanland fanns den
förut med 150 tunnors årliga utsäde. I S. Ångermanland
bade den blott inträngt bär och der. I Jemtland idkades
den blott af några få personer. Brist på kunskap om linets
beredning gjorde arbetet mindre lönande. Men Ö. skafTade
genom iManufacturcontoret 1763 eu man, som reste från by
till by för att undervisa i ämnet. 1764 utsändes på Ö—s
begäran 3 personer på Contorets bekostnad. Premieiärftets
tillverkning i Nätra socken i Ångermanland, der slöjden hade
sin utgångspunkt, utgjorde 1766: 9,720 alnar, 5 år sednare
17,532 alnar, ännu 5 år sednare 30,740, då på 12 års tid,
om vi antaga att der betalts efter nuvarande lägsta pris 1
plåt (10 sk. 8 rst. bco) för alnen, omkring 1/2 million daler
inflntlt till en enda socken i länet i ocb för lärftsexport
eller, låt. vara, lärrtstillverkniug **). Denna var 1808 48,000
aluar. Ö. skatfade äreskänker at silfver och undervisning
på publik bekostnad. 1765 ansåg man att liuneslöjden
uppsteg till 3 tunnor gulds värde. Öfver 200 Jemtiändska fllc-
’) Uppkomsten var dock ej sä gammal, om grunden låg deri, alt en
Törnslen, som i sina yngre är blifvit sänd att studera linodlingen i
Poh-len, Curland och Lifland, sedan blef Kyrkoherde i Ångermanland. 1753
utgaf denne nitälskare en berättelse um Nätra suckens linsäde.
Canili-rådel Norbergs mor belöntes redan 1752, såsom linspinnerska.
") Proportionen 1777 var sådan: l:a klassens lärft 12,981 alnar 2:a
klassens 11,683, 3:e klassens 4,946, 4:e klassens 571, G:tc klassens 48
alnar: summa 30,229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
